Inte ännu, men snart. Tiden bara rinner iväg. Jag har sagt det många gånger förr, men jag hinner verkligen inte med. Ibland känns dagarna evighetslånga, men de är såpass inrutade att det känns som jag inte har problem att fylla dem ändå.
Idag är det huvudvärken som spränger och pockar på uppmärksamhet. Skall försöka planera in handling, matlagning, klippa hundar och klippa gräs samt försöka hinna med en mammafika imorgon. I min värld är det lite svårt att få ihop allt nu. Stress är ingen vän jag gärna släpper nära. Den finns så nära inpå ändå, jag behöver liksom inte bjuda in den.
Hundarna BEHÖVER klippas. Men det kräver att jag får hjälp både med att hantera dem när de skall klippas under magen samt att jag behöver hjälp med någon som tar hand om lillan under tiden .Det här är ju ett projekt på åtminstone en timme per vovve. Gräsklippningen kan i och för sig maken sköta, men då han kommer hem så sent vore det skönt om det var gjort när han kom hem så han fick chans att umgås med lillan istället. Hon är inne i en väldig mammaperiod just nu och det vore nog rätt skönt för oss båda om det gick att ändra på det lite grann. Alltså så hon blir både mammig och pappig :) Jag skulle nog bli smått ledsen i ögat om hon plötsligt övergav den helt - ego jag vet!! :)
Handling är en annan sak på listan som BEHÖVER göras. Mammafika är trevligt men inget måste. Det är lite hjärngodis för oss båda men det kräver också en hel del tid och planering eftersom tiderna stämmer dåligt med "våra tider" här hemma. Vi får se hur jag får ihop det. I drömmens värld löser jag allt, men jag är ganska säker på att så inte blir fallet. Det blir till att prioritera som vanligt. Det mest nödvändigaste först och så vidare och så vidare. Ibland är det som hjärnan tycker är mest viktigt det som i praktiken kanske är det minst viktiga. Det är inte lätt att få ihop allt alltid.
Lillan har i alla fall varit inne i en "äta bra period" några dagar nu (YES!) kanske lite bad omen att skriva om det här, men jag vill som sagt tala om när saker och ting går bra också. På den fronten har det gått väldigt bra. Jag hoppas att det håller i sig och att den bokade läkartiden inte behövs. Det räcker så gott med läkarbesöken vi gör med mig och min mage!
Idag är det huvudvärken som spränger och pockar på uppmärksamhet. Skall försöka planera in handling, matlagning, klippa hundar och klippa gräs samt försöka hinna med en mammafika imorgon. I min värld är det lite svårt att få ihop allt nu. Stress är ingen vän jag gärna släpper nära. Den finns så nära inpå ändå, jag behöver liksom inte bjuda in den.
Hundarna BEHÖVER klippas. Men det kräver att jag får hjälp både med att hantera dem när de skall klippas under magen samt att jag behöver hjälp med någon som tar hand om lillan under tiden .Det här är ju ett projekt på åtminstone en timme per vovve. Gräsklippningen kan i och för sig maken sköta, men då han kommer hem så sent vore det skönt om det var gjort när han kom hem så han fick chans att umgås med lillan istället. Hon är inne i en väldig mammaperiod just nu och det vore nog rätt skönt för oss båda om det gick att ändra på det lite grann. Alltså så hon blir både mammig och pappig :) Jag skulle nog bli smått ledsen i ögat om hon plötsligt övergav den helt - ego jag vet!! :)
Handling är en annan sak på listan som BEHÖVER göras. Mammafika är trevligt men inget måste. Det är lite hjärngodis för oss båda men det kräver också en hel del tid och planering eftersom tiderna stämmer dåligt med "våra tider" här hemma. Vi får se hur jag får ihop det. I drömmens värld löser jag allt, men jag är ganska säker på att så inte blir fallet. Det blir till att prioritera som vanligt. Det mest nödvändigaste först och så vidare och så vidare. Ibland är det som hjärnan tycker är mest viktigt det som i praktiken kanske är det minst viktiga. Det är inte lätt att få ihop allt alltid.
Lillan har i alla fall varit inne i en "äta bra period" några dagar nu (YES!) kanske lite bad omen att skriva om det här, men jag vill som sagt tala om när saker och ting går bra också. På den fronten har det gått väldigt bra. Jag hoppas att det håller i sig och att den bokade läkartiden inte behövs. Det räcker så gott med läkarbesöken vi gör med mig och min mage!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar