Jag fyller år idag. Brukade känns gött när man var yngre. Att fylla år alltså. Nuförtiden känns det knappast så längre. Åren går. Såren består.. så att säga. Spelar ingen roll ifall jag fyllt år eller inte, min mage skiter i det. Den bryr sig inte det minsta faktikst. Ärligt talat är den jävligt självisk. Men den skiter i det med.
Morgonen började med samtal från FK. Ja, försäkringskassan såklart. Underbart. Kunde man önskat sig en bättre födelsedag? Nja, don´t think so.. eller?! Jo, det kunde man faktiskt. Domen satt. Ska dit o träffa dem imorgon. På arbetsförmedligen. Hur de tänkt att kunna sätta mig i arbete kan man fråga sig men jag förmodar att det återstår att se. Min handläggare försöker få det att låta som de försöker hjälpa mig vara kvar i försäkringen, men ärligt.. jag tror det finns lite mer baktankar än så. SJÄLVFALLET ska jag ut o jobba när o om jag mår bättre - men nu? Känns som man har nog att oroa sig över ändå. Jag ska inte oroa mig sa hon. Nä, just det.. inte oroa mig..lättare sagt än gjort. Hela mitt liv är ett stort orosmoln för tillfället. Känns som det är det jag mest ägnar mina dagar åt förutom att ha ont: oro.
Inte bra för själen. Försöker ändra på det men det är fanimej inte lätt. Hade en bra dag med mamma igår - men OJ OJ vad ont jag hade i magen! Krampade i ett kors i mellangärdet o jäste som fan. Ändå skötte jag mig ganska bra tyckte jag. Idag fyller jag år. Jag hoppas slippa dessa smärtor resten av dagen, men jag tvivlar.
Min betalremiss var med posten igår. Dessvärre inte klockren. De hade specat fel kriterier och prioriteringsgrunder på remissen.. stomi? DEt var likom ett tag sen.. men jag skickar den ändå. Med en förklaring och hoppas att det skall räcka.. även om jag tvivlar.. inte ens det man tror går smidigt gör det i slutändan. Man kan bli tröttare för mindre. Men jag ska försöka hålla andan uppe. Det är ju "min dag" idag och mamma kommer hit o gör mig sällskap. Bara en sån sak.. Grattis till mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar