Försäkringskassan

Jajemän, det var som jag trodde. Försäkringskassan hörde av sig idag. Inte på telefon som jag kanske hade räknat med att de skulle göra men med mailsvar. Jag hade skrivit ett mail till dem där jag försökt förklara min situation. Inte så lätt med tanke på alla jobbiga detaljer, men den stora bilden så att säga. Fick till svar att de tar åt sig av vad jag skrivit men att regler är regler.. jo, man tackar.. jag vet! Alltför väl.. det är dessa regler som gör att jag fortfarande inte är på bättringsvägen..

Men det är inte mycket att göra. Möte med dem och AF i februari nån gång. Får hoppas det går bra. Nervös. Rädd att de ska sätta för mycket press på mig att jag går ner mig själv igen och hamnar på ruta 1. Orkar inte det igen. Mår apa. Som om det inte räckte utan deras inblandning. Men det är väl inte mycket att gråta över. Jag får gå dit och se vad de har att komma med. Förklara min situation och hoppas de har lite hjärta innanför ett hårt skelett. Hoppas att de kan visa lite förståelse.. försäkringsläkare. Ordet skrämmer mig. Jag vet vad det brukar innebära. Friskförklarar cancersjuka o folk som knappt kan stå på benen.. jag kan just tänka mig vad de kommer hitta på med mig. Mår illa av den tanken. Men som sagt. Det är bara att hålla ut. Kämpa vidare och försöka hålla huvudet ovanför ytan. Vad mer kan jag göra?