Botoxifiering av tarmen

Så har det blivit dags att bege sig till stora staden Stockholm igen. Dags (imorgon) för botoxifiering av min arma tarm. Förhoppningsvis kan det få kramperna att släppa och sprickan att läka. Hoppas det funkar bättre den här gången än förra gången. Ser inte fram emot det dock.. vet att det gör ont.. men å andra sidan, har varit med om så mycket värre saker i mina dagar så det är väl en piss i havet i jämförelse. Men det känns som en smärre pers. Först analmanometri sen botox.. o sen .. magkatastrof eftersom jag inte får "fixa" magen innan.. o nu på morgonen är den smärre katastrof redan trots att medlen faktiskt lyckats tömma tarmen en del.

Det sitter kvar en massa vätska som spänner och värker och det bådar inte gott inför den långa resan vi har framför oss.. hade känts bättre om magstatus var som igår morse. Mindre vätska och inte samma tryck. Nu kan jag inte ta fler medel för det går bara åt fel håll om jag gör det (mer värk, mer vätska som samlar sig o skvalpar runt) och vetskapen om att jag har minst sex timmar i bil (vi räknar med sju iom att lillan skall med) med stillasittande framför mig.. skrämmer halvt ihjäl mig. Vet att jag inte får ordning på magen då vi kommer fram för det kommer vara för sent för att få tarmen att reagera.. och imorgon får jag inte lov att göra något innan undersökningen.. hua..  jag fasar. Men... vad är väl en bal på slottet? Det blir nog bra det med tillslut.