Var på NÄL idag och träffade vår förlossningsläkare, den som vi fått rekommenderad och blivit inbokade till av den läkare vi träffade sist då jag låg inne. En erfaren och ödmjuk dam som gav oss betydligt mer tid än vad som egentligen var beräknat (på bekostnad av nästa patient kanske, men jag måste erkänna att jag var tacksam för det!) Hon insåg att vi fått på tok för lite tid och att vi hade bra mycket mer att gå igenom.. så vi fick en ny tid igen om två veckor.. en dubbeltid. Bara en sån sak.
Hon frågade massa om min tarm, vilket de flesta värjer sig för att göra, hon bad att få journalkopior från Stockholm och hon kontrollerade noggrannt bebis tillväxt. Den senare var mycket bra sa hon, och den lilla tjejen syntes väldigt tydligt även om vi inte kunde se ansiktet den här gången heller. Fördelen med att vara så tunn sa hon, man ser allt väldigt tydligt. Ca 2 kg uppskattade hon att hon väger.. o tydligen har jag inget fett mellan bebis o bukvägg så det går väldigt lätt att känna huvudet.. den där hårda knölen som trycker som fan ner mot bäckenet.. som gör att jag inte kan kissa emellanåt.. och att jag måste springa stup i kvarten andra stunder. Hon kikade dessutom på tarmen, men vad hon kunde se så fanns där inget konstigt.. inga hemorrojder eller så tack o lov.. men vad de nu är verkar sitta längre upp i tarmen.. det kanske helt enkelt är min gamla hederliga invagination som spökar mer än vanligt och som blivit toköm av detta ständiga enorma tryck.
Hon bad dessutom att vi skulle sätta upp en handlingsplan utifrån att tarmen inte kommer igång efter kejsarsnittet (bara att en läkare tänker så, tack o lov!) och ville få tips om mediciner o dylikt som vi kan använda om detta skulle inträffa.. laxermedel funkar ju inte direkt på mig.. detta skall vi prata mer om nästa gång vi ses. Om två veckor med andra ord. Jag ska forska på mitt håll och hon skulle läsa på på sitt.. datum är satt, men lite för långt fram för att jag skall klara av att gå så länge.. så vi kommer förmodligen behöva skjuta fram det - något som hon var väldigt medveten om.. dock kan det resultera i att jag får en annan kirurg som utför snittet, eftersom hon är ledig två veckor innan det nuvarande planerade datumet - något som skrämmer mig. Hade känts tryggt att ha henne som kirurg när jag fått ett förtroende för henne och hon visar att hon faktiskt verkligen bryr sig.. men.. man kan inte få allt. Vi skall prata med om detta också nästa gång vi ses.. jag tror själv att datum kommer ligga ca två veckor eller en o en halv före det som nu är inbokat. Får se hur rätt jag har..
Hur som helst fick jag ett bra intryck av henne, hon var vänlig och hade inte massa förutfattade meningar, i alla fall så var det inget hon visade och det gillar jag. Hon till o med klappade mig på axeln o sa att detta kommer gå bra.. hur ofta händer det? Urgh.
Fick i alla fall världens kramper i magen när vi kom hem. Åt ett äpple i bilen, oskalat med massa vax på även om jag gjort mitt bästa för att tvätta av det, och det orsakade helvete i magen.. massor med gaser! Fick knådat ut en del genom tarmmassage (ricinoljan har gjort huden mjuk o smidig om inte annat ;)) och tillslut började tarmen krampa och jag kunde tömma den på en hel del avföring som annars suttit fast. Inte konstigt det värker! Ännu mer fick jag ut efter de sista omgångarna resulax o relaxit.. men man kan undra.. tar det aldrig slut?
Hon frågade massa om min tarm, vilket de flesta värjer sig för att göra, hon bad att få journalkopior från Stockholm och hon kontrollerade noggrannt bebis tillväxt. Den senare var mycket bra sa hon, och den lilla tjejen syntes väldigt tydligt även om vi inte kunde se ansiktet den här gången heller. Fördelen med att vara så tunn sa hon, man ser allt väldigt tydligt. Ca 2 kg uppskattade hon att hon väger.. o tydligen har jag inget fett mellan bebis o bukvägg så det går väldigt lätt att känna huvudet.. den där hårda knölen som trycker som fan ner mot bäckenet.. som gör att jag inte kan kissa emellanåt.. och att jag måste springa stup i kvarten andra stunder. Hon kikade dessutom på tarmen, men vad hon kunde se så fanns där inget konstigt.. inga hemorrojder eller så tack o lov.. men vad de nu är verkar sitta längre upp i tarmen.. det kanske helt enkelt är min gamla hederliga invagination som spökar mer än vanligt och som blivit toköm av detta ständiga enorma tryck.
Hon bad dessutom att vi skulle sätta upp en handlingsplan utifrån att tarmen inte kommer igång efter kejsarsnittet (bara att en läkare tänker så, tack o lov!) och ville få tips om mediciner o dylikt som vi kan använda om detta skulle inträffa.. laxermedel funkar ju inte direkt på mig.. detta skall vi prata mer om nästa gång vi ses. Om två veckor med andra ord. Jag ska forska på mitt håll och hon skulle läsa på på sitt.. datum är satt, men lite för långt fram för att jag skall klara av att gå så länge.. så vi kommer förmodligen behöva skjuta fram det - något som hon var väldigt medveten om.. dock kan det resultera i att jag får en annan kirurg som utför snittet, eftersom hon är ledig två veckor innan det nuvarande planerade datumet - något som skrämmer mig. Hade känts tryggt att ha henne som kirurg när jag fått ett förtroende för henne och hon visar att hon faktiskt verkligen bryr sig.. men.. man kan inte få allt. Vi skall prata med om detta också nästa gång vi ses.. jag tror själv att datum kommer ligga ca två veckor eller en o en halv före det som nu är inbokat. Får se hur rätt jag har..
Hur som helst fick jag ett bra intryck av henne, hon var vänlig och hade inte massa förutfattade meningar, i alla fall så var det inget hon visade och det gillar jag. Hon till o med klappade mig på axeln o sa att detta kommer gå bra.. hur ofta händer det? Urgh.
Fick i alla fall världens kramper i magen när vi kom hem. Åt ett äpple i bilen, oskalat med massa vax på även om jag gjort mitt bästa för att tvätta av det, och det orsakade helvete i magen.. massor med gaser! Fick knådat ut en del genom tarmmassage (ricinoljan har gjort huden mjuk o smidig om inte annat ;)) och tillslut började tarmen krampa och jag kunde tömma den på en hel del avföring som annars suttit fast. Inte konstigt det värker! Ännu mer fick jag ut efter de sista omgångarna resulax o relaxit.. men man kan undra.. tar det aldrig slut?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar