Han ringde!!

Blev nästan lite smått lycklig idag då min läkare från Sthlm faktiskt ringde - på utsatt tid dessutom.. eller tja, tidigt rättare sagt jag hade ju inte direkt fått nån tid. Han hade dessutom förberett sig inför samtalet och hade lite förslag på läkemedel som kan användas om tarmen bestämmer sig för att lägga av.. har googlat runt lite på dem och de verkar ju i alla fall som dessa läkemedel har lite potential för att kunna fungera..   dock hade han inte fått något brev från min läkare på NÄL och suckade något över detta uråldriga sätt att komma i kontakt med varandra.. han har ju mail.. jag kanske skall ge den till henne? Som han sa, svårt att svara på ett brev som inte kommit.. och på fredag beger han sig utomlands igen. Men han lovade skriva mailsvar till mig som jag kan visa för henne..  om han nu kommer ihåg det.. ikväll sa han. Jag vet ju hur upptagen den här mannen är och jag vet hur snabbt saker försvinner ur hans hjärna om han inte gör dem direkt.. så jag oroar mig lite för det där.. men jag får hålla tummar o tår. Han ringde ju idag trots allt fast att jag trodde att han inte skulle göra det. Bara en sån sak.

Dock hade han inga förväntningar på att sandostatin skall hjälpa vid ett sånt här skede eftersom den mest puttar på tunntarmen (vilket jag iof redan vet)den ställer dessutom till det med hormoner o dylikt som behövs i samband med mjölkproduktion o dylikt.. så de förslag jag fick från min läkare i kungälv (som dock inte forskar på ämnet och som faktiskt uttryckte att min läkare i sthlm kan detta bättre) skiljer sig helt från dem jag fick från läkaren i sthlm.. nåja, det blir nog smärre kaos på alla fronter men vad gör man? Fler kockar i samma gryta är sällan bra..