De senaste dygnet har varit en pers. På alla sätt och vis. Åkte på världens grej igår. Pinka blod, hade svinont i buken, feber som bara steg och på kvällen var närmare 39 grader, frossa och var hela tiden tvungen att springa på toa för att tömma blåsan - som inte var det minsta full! Ont som satan gjorde det.
Proppade i mig urilan. Tog säkert tjugo tabletter. Magen tokstannade. Katastrof. Gaserna var hemska. Kunde knappt gå. Att ta mig ut med hundarna var en pers. Jag brukar uppskatta promenaderna, men inte igår. Det var hemskt! Varje steg var en plåga. Tog mig i alla fall runt, tre gånger. Men det var till att lämna vovvarna med kopplen på i hallen och rusa på toa. Hann knappt dra ner brallorna. Så pinkenödig var jag. Men det kom knappt nåt. Så var det hela dan. Drack massor. Renat vatten.
Fram emot kvällen gjorde det lite mindre ont att kissa. Jag kunde i alla fall sitta i soffan en stund utan att behöva springa. Fick tömt tarmen lite, men vi pratar verkligen LITE. Gaserna var hemska. Att knåda på magen var en ren omöjlighet pga smärtorna i buken. SÅÅÅ ömt. Kvällen spenderades med herr IPREN och vetekudde på magen. Kände mig ganska ynklig måste jag säga.
Idag är tanken att jag ska med sambon till Sälen. Vi får se hur det går. Magen är tvärtförstoppad och värker. Buken lika öm men jag kan pinka idag. Det svider inte lika mycket. Skallen bankar och jag är tvärförkyld men har ingen feber för tillfället. Min plan är att ta mig iväg men jag måste få igenom nåt från magen först... kan inte åka när det är så tokstopp som det är. Kan inte åka bil med den här magen.. det går knappt att böja mig, magen tar emot. Som en jäkla jordglob. Stenhård. Det ömmar så fort jag tar på den. Värker när jag går. Även upp i ryggen. Men jag pinkar inte blod idag. Alltid nåt..?
Usch, det har varit en pers. Känns som jag har nog som det är. Men tydligen inte. Kan bara hoppas detta är en form av utrensning som leder till att jag blir av med skiten för gott. Har ju dragits med urinvägsinfektioner och njurbäckeninfektioner förr.. kanske är detta kroppens sätt att göra sig av med bakterierna en gång för alla..? Eller så är jag ute o cyklar.. o har helt enkelt åkt på en rejält omgång igen!
Proppade i mig urilan. Tog säkert tjugo tabletter. Magen tokstannade. Katastrof. Gaserna var hemska. Kunde knappt gå. Att ta mig ut med hundarna var en pers. Jag brukar uppskatta promenaderna, men inte igår. Det var hemskt! Varje steg var en plåga. Tog mig i alla fall runt, tre gånger. Men det var till att lämna vovvarna med kopplen på i hallen och rusa på toa. Hann knappt dra ner brallorna. Så pinkenödig var jag. Men det kom knappt nåt. Så var det hela dan. Drack massor. Renat vatten.
Fram emot kvällen gjorde det lite mindre ont att kissa. Jag kunde i alla fall sitta i soffan en stund utan att behöva springa. Fick tömt tarmen lite, men vi pratar verkligen LITE. Gaserna var hemska. Att knåda på magen var en ren omöjlighet pga smärtorna i buken. SÅÅÅ ömt. Kvällen spenderades med herr IPREN och vetekudde på magen. Kände mig ganska ynklig måste jag säga.
Idag är tanken att jag ska med sambon till Sälen. Vi får se hur det går. Magen är tvärtförstoppad och värker. Buken lika öm men jag kan pinka idag. Det svider inte lika mycket. Skallen bankar och jag är tvärförkyld men har ingen feber för tillfället. Min plan är att ta mig iväg men jag måste få igenom nåt från magen först... kan inte åka när det är så tokstopp som det är. Kan inte åka bil med den här magen.. det går knappt att böja mig, magen tar emot. Som en jäkla jordglob. Stenhård. Det ömmar så fort jag tar på den. Värker när jag går. Även upp i ryggen. Men jag pinkar inte blod idag. Alltid nåt..?
Usch, det har varit en pers. Känns som jag har nog som det är. Men tydligen inte. Kan bara hoppas detta är en form av utrensning som leder till att jag blir av med skiten för gott. Har ju dragits med urinvägsinfektioner och njurbäckeninfektioner förr.. kanske är detta kroppens sätt att göra sig av med bakterierna en gång för alla..? Eller så är jag ute o cyklar.. o har helt enkelt åkt på en rejält omgång igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar