Nu gnäller jag igen. Intalade mig själv att jag inte skulle göra det och ändå sitter jag här och är i allra högsta grad förberedd att gnälla av mig lite grann. Nåja, ibland får man gå emot sina principer - eller hur?!
Hade ännu en hemsk natt inatt. Lillans mage.. slutade med att vi fick ge henne en resulax igår, på läkares inrådan. Sagt och gjort och det kom en ganska stor baj efter det där. Tog inte ens fem minuter. Hon blev lugnare efter. Somnade fort. Tog inte många minuter. Däremot vaknade hon lika fort igen. Ok, det tog mer än fem minuter men hon sov inte länge innan hon vaknade med en hjärtskärande gråt. Ja, mitt hjärta skär när hon gråter på det där viset. Vetskapen om att hon har ont någonstans och oförmågan att göra något som lindrar... det gör ont i mammahjärtat. Då är det bättre att jag får ta den där extra värken så hon slipper. Men det funkar ju inte riktigt så.
Nåja. Fick i henne movicoldosen inatt (en påse) men det var under stor protest. Väntade mig en jättebaj imorse, men ingen kom. Frukosten gick förvånansvärt bra. Blev macka idag eftersom hon ratat gröten sista dagarna. Bättre ge henne sådant hon tycker om och äter frivilligt än att stå fast vid gröt på morgonen principen. Blir bara så fel. Hur som helst. Timmarna gick och ännu ingen baj. Beslutade att ge henne en resulax till, även om jag drar mig för att göra det. Tog inte fem minuter den här gången heller, men hon visade tydligt att hon var besvärad av medlet och att hon försökte hålla emot bajen. Den kom dock ändå (tack och lov för det) men man börjar ju undra hur långt upp det sitter egentligen? :( Det här var det sista jag hade önskat min lilla skatt. Det räcker mer än väl med mina egna magbesvär...
Hade ännu en hemsk natt inatt. Lillans mage.. slutade med att vi fick ge henne en resulax igår, på läkares inrådan. Sagt och gjort och det kom en ganska stor baj efter det där. Tog inte ens fem minuter. Hon blev lugnare efter. Somnade fort. Tog inte många minuter. Däremot vaknade hon lika fort igen. Ok, det tog mer än fem minuter men hon sov inte länge innan hon vaknade med en hjärtskärande gråt. Ja, mitt hjärta skär när hon gråter på det där viset. Vetskapen om att hon har ont någonstans och oförmågan att göra något som lindrar... det gör ont i mammahjärtat. Då är det bättre att jag får ta den där extra värken så hon slipper. Men det funkar ju inte riktigt så.
Nåja. Fick i henne movicoldosen inatt (en påse) men det var under stor protest. Väntade mig en jättebaj imorse, men ingen kom. Frukosten gick förvånansvärt bra. Blev macka idag eftersom hon ratat gröten sista dagarna. Bättre ge henne sådant hon tycker om och äter frivilligt än att stå fast vid gröt på morgonen principen. Blir bara så fel. Hur som helst. Timmarna gick och ännu ingen baj. Beslutade att ge henne en resulax till, även om jag drar mig för att göra det. Tog inte fem minuter den här gången heller, men hon visade tydligt att hon var besvärad av medlet och att hon försökte hålla emot bajen. Den kom dock ändå (tack och lov för det) men man börjar ju undra hur långt upp det sitter egentligen? :( Det här var det sista jag hade önskat min lilla skatt. Det räcker mer än väl med mina egna magbesvär...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar