Inser att jag inte varit inne och skrivit på bloggen sedan i onsdags. :) Har jag saknat det? Svar nej. Har jag blivit bättre? Svar nej. Har jag haft fullt upp med annat och valt att inte ha dåligt samvete för att jag inte haft tid att blogga. Svar JA. Det känns rätt gött faktiskt. Bara det där att jag valt bort ett måste. När saker och ting tar mer energi än vad de ger, då är de i grund och botten inte bra. Inte för mig i alla fall. Bloggen har ju liksom inte känts sådär väldans givande på sistone och därför har jag ju valt att skriva när och om jag känner för det. Blir så mycket bättre då. Inläggen kommer liksom av sig själva och inte för att jag inser att jag inte skrivit något idag. Win win. Kvalitet före kvantitet - eller något i den stilen ;-)
Har nästan målat klart staketet på baksidan nu. Så skönt! 6 brädor kvar sedan är vi i mål för den här gången. Förhoppningsvis en sisådär tio år till... Kan med gott samvete checka den lilla boxen. Bara resten kvar (resten=huset ;-)) men det får bli ett senare projekt. Jag är glad över att vi hunnit med både verandan på framsidan, garageporten och staketet på baksidan. Det har ju liksom inte varit det enda vi pysslat med och tiden vi haft på oss har inte varit direkt överflödig.
Magen är åt helvete. Japp, ren och skär katastrof. Skall jag ringa Östra igen och be dem ändra inställningarna? Jag vet inte. Känns som det kanske inte är någon större idé då jag tror att besvären till största del bottnar i de kramper som i sin tur är en följd av nya sprickor i tarmen. Ond cirkel. Så länge sprickorna och kramperna är kvar tvivlar jag på att nya inställningar kommer göra saken bättre. Kanske snarare tvärtom. Jag vet som sagt inte.
För övrigt hade jag en otroligt mysig "get away" med maken i slutet av förra veckan. En liten spontan idé som vi valde att göra verklig och med kort om tid, barnvakt fixad och lite nerver innanför skinnet drog vi iväg på ett dygn till Österlen i torsdags. Så mysigt! Nog för att det tog på magen och krafterna i övrigt men själskontot tankades desto mer. Ibland är det värt att sätta kroppen åsido för att ge hjärnan lite godis att leva på. :) En slottsvistelse hade jag kunnat leva med igen både idag och imorgon :)
Har nästan målat klart staketet på baksidan nu. Så skönt! 6 brädor kvar sedan är vi i mål för den här gången. Förhoppningsvis en sisådär tio år till... Kan med gott samvete checka den lilla boxen. Bara resten kvar (resten=huset ;-)) men det får bli ett senare projekt. Jag är glad över att vi hunnit med både verandan på framsidan, garageporten och staketet på baksidan. Det har ju liksom inte varit det enda vi pysslat med och tiden vi haft på oss har inte varit direkt överflödig.
Magen är åt helvete. Japp, ren och skär katastrof. Skall jag ringa Östra igen och be dem ändra inställningarna? Jag vet inte. Känns som det kanske inte är någon större idé då jag tror att besvären till största del bottnar i de kramper som i sin tur är en följd av nya sprickor i tarmen. Ond cirkel. Så länge sprickorna och kramperna är kvar tvivlar jag på att nya inställningar kommer göra saken bättre. Kanske snarare tvärtom. Jag vet som sagt inte.
För övrigt hade jag en otroligt mysig "get away" med maken i slutet av förra veckan. En liten spontan idé som vi valde att göra verklig och med kort om tid, barnvakt fixad och lite nerver innanför skinnet drog vi iväg på ett dygn till Österlen i torsdags. Så mysigt! Nog för att det tog på magen och krafterna i övrigt men själskontot tankades desto mer. Ibland är det värt att sätta kroppen åsido för att ge hjärnan lite godis att leva på. :) En slottsvistelse hade jag kunnat leva med igen både idag och imorgon :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar