Har blivit väldigt "impulsiva" av oss på sistone. Eller ja, impulsiva och impulsiva. Så impulsiva vi nu kan vara under rådande omständigheter. Impulsiva i vår värld (allt är relativt ;-))
Bestämde oss i lördags innan konserten för att åka ner och bada. Bara sådär. Årets första dopp i havet och oj så kaxig jag kände mig! Första doppet är det värsta. Så är det bara. Resten går betydligt enklare. Som igår. Då bestämde vi (lika impulsivt då) att dra ut till havs. Trots att vi var sena iväg, inte hade planerat för det och maken faktiskt skulle jobba idag. Kollade prognosen som lovade svaga vindar och strålande sol. Kunde bara inte missa det. Bestämde att vi skulle gå ut över natten och ta tillvara det fina vädret för att sedan dra oss hem direkt efter frukost så att maken kunde jobba (ja, det blev ju en längre arbetsdag såklart men för att helt enkelt inte missa denna fina dag och kväll till havs). Det började bra. Vädret var kanon.
Tyvärr var vi inte ensamma om att tycka det. Resten av Stenungsund (och halva Norge med för den delen) verkade ha samma uppfattning som vi. Det var fullt ÖVERALLT! Varenda jäkla liten holme var smockad. Jises. Till råga på allt ökade vindarna i styrka, vilket innebar att de inte gick att lägga till var som helst. Speciellt inte med den här lite bångstyriga båten som envisas med att glida i sidled och dessutom gungar en jäkla massa.
Först la vi till på Brandholmen. Efter en kort stund där så konstaterade vi att vädret inte såg så bra ut längre ut. Inom tjugo minuter var himlen täckt av ett tjockt blött molntäcke och temperaturen sjönk med flera grader. Beslutade att vända inåt och försöka lägga till vid Farholmen där vädret såg bättre ut. Det var en liten pers att åka så många timmar för att tillslut lägga till strax utanför vår egen hamn, speciellt med tanke på att maghantering och allt annat sånt gick åt pipsvängen. Summa summarum blev det efter många vändor tillslut en väldigt bra kväll. Solen lyste på oss till niotiden och det var så varmt att man höll på att rinna bort ända fram till dess. Avnjöt en god middag och lillan var på förvånansvärt bra humör. Badet gjorde susen! Även om den här dagen blir tuff med tanke på försenad maghantering och dylikt var det faktiskt värt att få den där kvällen på Farholmen. Vi hade inte fått en lika fin kväll på land.
Bestämde oss i lördags innan konserten för att åka ner och bada. Bara sådär. Årets första dopp i havet och oj så kaxig jag kände mig! Första doppet är det värsta. Så är det bara. Resten går betydligt enklare. Som igår. Då bestämde vi (lika impulsivt då) att dra ut till havs. Trots att vi var sena iväg, inte hade planerat för det och maken faktiskt skulle jobba idag. Kollade prognosen som lovade svaga vindar och strålande sol. Kunde bara inte missa det. Bestämde att vi skulle gå ut över natten och ta tillvara det fina vädret för att sedan dra oss hem direkt efter frukost så att maken kunde jobba (ja, det blev ju en längre arbetsdag såklart men för att helt enkelt inte missa denna fina dag och kväll till havs). Det började bra. Vädret var kanon.
Tyvärr var vi inte ensamma om att tycka det. Resten av Stenungsund (och halva Norge med för den delen) verkade ha samma uppfattning som vi. Det var fullt ÖVERALLT! Varenda jäkla liten holme var smockad. Jises. Till råga på allt ökade vindarna i styrka, vilket innebar att de inte gick att lägga till var som helst. Speciellt inte med den här lite bångstyriga båten som envisas med att glida i sidled och dessutom gungar en jäkla massa.
Först la vi till på Brandholmen. Efter en kort stund där så konstaterade vi att vädret inte såg så bra ut längre ut. Inom tjugo minuter var himlen täckt av ett tjockt blött molntäcke och temperaturen sjönk med flera grader. Beslutade att vända inåt och försöka lägga till vid Farholmen där vädret såg bättre ut. Det var en liten pers att åka så många timmar för att tillslut lägga till strax utanför vår egen hamn, speciellt med tanke på att maghantering och allt annat sånt gick åt pipsvängen. Summa summarum blev det efter många vändor tillslut en väldigt bra kväll. Solen lyste på oss till niotiden och det var så varmt att man höll på att rinna bort ända fram till dess. Avnjöt en god middag och lillan var på förvånansvärt bra humör. Badet gjorde susen! Även om den här dagen blir tuff med tanke på försenad maghantering och dylikt var det faktiskt värt att få den där kvällen på Farholmen. Vi hade inte fått en lika fin kväll på land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar