Jag hade inte direkt tänkt mig att sitta vid datorn och knappa på vår bröllopsresa.. inte alls faktiskt. Men det blir sällan som man tänkt sig? Varför jag ens trodde det den här gången det vet i fan.. men någonstans tror man väl ändå på mirakel?
Det blir i alla fall ett inlägg idag. Har varit här i tre dagar nu. Får se hur många det blir kanske blir detta mitt enda innan vi är hemma på svensk mark igen.
Vi börjar med flygresan och magen. Det gick på något sätt. Jag är imponerad av mig själv på den punkten det var osäkert in i det sista om vi över huvud taget skulle komma oss iväg. Det gjorde vi. Massa elaka tabletter för att tömma magen, två dagars totalkramper imagen och sen en dag med näringsdrycker o inget annat.. mådde fan vill jag lova. Den tidiga morgonen på avresedagen (vi var uppe vid tre) började inte något vidare.. resulaxen funkade inte, blåste upp magen som körde värre än nånsin trots att jag levt på näringsdrycker och tömt magen så gott jag kunnat. Vägen till flygplatsen blev jobbig då jag började må tokilla och vi fick stanna för att köpa äpplejuice. Blodsockerfall? Jag vet inte men det kändes bättre efter lite socker.. hade lovat mig själv att inte äta något fast innan vi var på flyget mellan arlanda och guadeloupe och lyckades faktiskt hålla det. Maten på planet var helt ok men det tog på tok för många timmar mellan måltiderna för att någon av oss passagerare skulle må bra (läs över åtta timmar mellan två mål!!) och sen när vi väl fick dem hade vi redan hunnit stoppa i oss massa godis.. urk.. nåt skall man ju få sin energi ifrån? Godis och juice i mängder.. det var personalens lösning på energibrist..
Magen... klarade sig bättre än väntat men oj så mycket stryk den tog.. all denna mat, allt detta stillasittande och en och en halv timmes försening gjorde inte direkt saker och ting bättre.
Det blev 10 droppar cirolaxal när vi väl kom fram på kvällen, vilka inte gjorde någon verkan förrän sent på dagen därefter.. o började köra när jag var ute och simmade i det UNDERBARA vattnet.. magen känns inte i det varma vattnet.. det är en otroligt befriande känsla och för en stund, en dag befann jag mig i paradiset om man bortser från maghuggen då. Jag lyckades bli av med dem med lite resulax och relaxit och cirolaxalen fick gjort sin verkan. Vattnet är så turkost det bara kan bli, havet är badkarsvarmt och lugnet.. är otroligt befriande Maten har varit helt ok men på tok för mycket av allting! Svårt att hålla sig till lite när det är stor buffe varje kväll och alldeles för mycket spännande att testa.. hälften hade räckt!
Fisk är inte deras starkaste sida men den är helt ok jag ska inte klaga jag har ätit gott varje dag och frukostbuffen är inte heller att leka med. Dock mår magen sämre än nånsin den ser ut som jag är gravid i nionde månaden plötsligt och så långt gången är jag faktiskt inte än... :-/ tom maken reagerar på detta.. stenhård.. värker..
Så kom bakslaget på idyllen.. regn.. regn, och åter regn. Två hela dagar nu. NÄr det regnar i västindien REGNAR det verkligen. Det öser ner. Vi har lyckats döda tiden genom otroligt trevliga utflykter men magen tar på tok för mycket stryk av allt bilåkande.. jag behöver ju ner ivattnet och simma, röra på mig!! O väderprognosen ser inte lovande ut för de kommande dagarna.. :( man undrar vad man gjort för ont? Nåja, vi har gjort så gott vi kan och jag hoppas bara vädergudarna har fel den här gången.. att de bestämmer sig för att trolla fram lite sol tills imorgon helt enkelt! Men bortsett från regnet, har jag funnit mitt paradis. Skulle kunna bosätta mig under en kokospalm och bara vara.. i en perfekt värld där magont inte existerar..
Det blir i alla fall ett inlägg idag. Har varit här i tre dagar nu. Får se hur många det blir kanske blir detta mitt enda innan vi är hemma på svensk mark igen.
Vi börjar med flygresan och magen. Det gick på något sätt. Jag är imponerad av mig själv på den punkten det var osäkert in i det sista om vi över huvud taget skulle komma oss iväg. Det gjorde vi. Massa elaka tabletter för att tömma magen, två dagars totalkramper imagen och sen en dag med näringsdrycker o inget annat.. mådde fan vill jag lova. Den tidiga morgonen på avresedagen (vi var uppe vid tre) började inte något vidare.. resulaxen funkade inte, blåste upp magen som körde värre än nånsin trots att jag levt på näringsdrycker och tömt magen så gott jag kunnat. Vägen till flygplatsen blev jobbig då jag började må tokilla och vi fick stanna för att köpa äpplejuice. Blodsockerfall? Jag vet inte men det kändes bättre efter lite socker.. hade lovat mig själv att inte äta något fast innan vi var på flyget mellan arlanda och guadeloupe och lyckades faktiskt hålla det. Maten på planet var helt ok men det tog på tok för många timmar mellan måltiderna för att någon av oss passagerare skulle må bra (läs över åtta timmar mellan två mål!!) och sen när vi väl fick dem hade vi redan hunnit stoppa i oss massa godis.. urk.. nåt skall man ju få sin energi ifrån? Godis och juice i mängder.. det var personalens lösning på energibrist..
Magen... klarade sig bättre än väntat men oj så mycket stryk den tog.. all denna mat, allt detta stillasittande och en och en halv timmes försening gjorde inte direkt saker och ting bättre.
Det blev 10 droppar cirolaxal när vi väl kom fram på kvällen, vilka inte gjorde någon verkan förrän sent på dagen därefter.. o började köra när jag var ute och simmade i det UNDERBARA vattnet.. magen känns inte i det varma vattnet.. det är en otroligt befriande känsla och för en stund, en dag befann jag mig i paradiset om man bortser från maghuggen då. Jag lyckades bli av med dem med lite resulax och relaxit och cirolaxalen fick gjort sin verkan. Vattnet är så turkost det bara kan bli, havet är badkarsvarmt och lugnet.. är otroligt befriande Maten har varit helt ok men på tok för mycket av allting! Svårt att hålla sig till lite när det är stor buffe varje kväll och alldeles för mycket spännande att testa.. hälften hade räckt!
Fisk är inte deras starkaste sida men den är helt ok jag ska inte klaga jag har ätit gott varje dag och frukostbuffen är inte heller att leka med. Dock mår magen sämre än nånsin den ser ut som jag är gravid i nionde månaden plötsligt och så långt gången är jag faktiskt inte än... :-/ tom maken reagerar på detta.. stenhård.. värker..
Så kom bakslaget på idyllen.. regn.. regn, och åter regn. Två hela dagar nu. NÄr det regnar i västindien REGNAR det verkligen. Det öser ner. Vi har lyckats döda tiden genom otroligt trevliga utflykter men magen tar på tok för mycket stryk av allt bilåkande.. jag behöver ju ner ivattnet och simma, röra på mig!! O väderprognosen ser inte lovande ut för de kommande dagarna.. :( man undrar vad man gjort för ont? Nåja, vi har gjort så gott vi kan och jag hoppas bara vädergudarna har fel den här gången.. att de bestämmer sig för att trolla fram lite sol tills imorgon helt enkelt! Men bortsett från regnet, har jag funnit mitt paradis. Skulle kunna bosätta mig under en kokospalm och bara vara.. i en perfekt värld där magont inte existerar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar