Så var dagen här då. Dags att samla ihop kroppsdelarna och packa in sig i bilen för att köra till Östra igen. Hibiscrubbat mig till fördärv och vare sig hyn eller håret gillar den där behandlingen. Var man inte torr innan så :( Jaja, det är väl bra för något. Antar jag.
Känner mig inte direkt upplagd för den här dagen måste jag erkänna. Magkänslan har från början inte varit bra, men jag hoppas innerligt att det bara är nervositet och att allt kommer gå så mycket bättre än förra gången. De träffar rätt nerver, inga komplikationer tillstöter, jag slipper fler nervskador och läker fort. Det vore väl drömscenariot.
Har inte laddat sådär vidare värst bra med sömn i alla fall. Upp fyra imorse och sov inget efter halv ett. Somnade nån gång efter elva så tja... räkna på det och det blir inte sådär jättelänge. Magen har krampat hela natten och lillen har varit orolig. Natten till igår var inte mycket bättre den. Man känner att man lever...
Imorgon är det samtal med läkare på Kungälv redan vid åttasnåret så att sova då lär väl inte heller ske. Hoppas bara jag piggnat på mig tillräckligt för att orka resonera med ytterligare läkare på telefon då,. Vet ju inte när jag kommer hem idag. Vet ju inte ens när jag skall opereras utan bara när jag skall infinna mig och inta position ;-)
Nåja, vad är väl en bal. Jag hoppas som sagt att min magkänsla är fel, att allt kommer gå som på räls och att allt förberedande här hemma sista veckan varit till nytta. Har liksom bonat huset som om jag vore gravid igen ;-) Förberett för en tid av invaliditet och för att underlätta för maken som får händerna fulla minst sagt.
Känner mig inte direkt upplagd för den här dagen måste jag erkänna. Magkänslan har från början inte varit bra, men jag hoppas innerligt att det bara är nervositet och att allt kommer gå så mycket bättre än förra gången. De träffar rätt nerver, inga komplikationer tillstöter, jag slipper fler nervskador och läker fort. Det vore väl drömscenariot.
Har inte laddat sådär vidare värst bra med sömn i alla fall. Upp fyra imorse och sov inget efter halv ett. Somnade nån gång efter elva så tja... räkna på det och det blir inte sådär jättelänge. Magen har krampat hela natten och lillen har varit orolig. Natten till igår var inte mycket bättre den. Man känner att man lever...
Imorgon är det samtal med läkare på Kungälv redan vid åttasnåret så att sova då lär väl inte heller ske. Hoppas bara jag piggnat på mig tillräckligt för att orka resonera med ytterligare läkare på telefon då,. Vet ju inte när jag kommer hem idag. Vet ju inte ens när jag skall opereras utan bara när jag skall infinna mig och inta position ;-)
Nåja, vad är väl en bal. Jag hoppas som sagt att min magkänsla är fel, att allt kommer gå som på räls och att allt förberedande här hemma sista veckan varit till nytta. Har liksom bonat huset som om jag vore gravid igen ;-) Förberett för en tid av invaliditet och för att underlätta för maken som får händerna fulla minst sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar