Var på MVC idag igen för att prata med min barnmorska. Även om hon inte kunnat hjälpa mig något vidare med de "graviditetsbekymmer" jag haft och fortfarande har (de hänger ju ihop med min redan trasiga tarm) så tycker jag faktiskt om henne. Trevlig, empatisk och hon verkar ha hjärtat på rätta stället.
Lyssnade på bebis som i alla fall verkar må bra trots de elaka behandlingar jag utsatt den för (läs antibiotika här). BM kom fram till att jag egentligen skulle behöva ännu mer antibiotika när bebis föds, men eftersom jag kommer snittas även denna gång blir det liksom antibiotika oavsett och inget som behöver noteras i journalen. Jippeeeyyy, lucky me. Not.
Har beställt hem en uppsjö av probiotiska produkter som jag börjat med redan idag. Varför vänta när läget redan är som det är? Det blev ännu en dyr historia, men det känns som den ekonomiska konkursen redan är ett faktum på det här området så varför bryta en kostsam trend, urgh? Det där var lite pessimistiskt, det inser jag, men jag känner inte att jag har så mycket till val. Magen mår skit och jag måste göra något. Jag tar till de knep jag känner till. C-vitamin, acidophilus och bifidusbakterier, bebisbakterier (en specifik art av bifidobakterier) som magen oftast accepterar bättre, Dessa skall även vara bra för bebis i magen både innan och efter födsel, så jag tänker ge dem till detta barn precis som jag gjorde till Olivia och fortfarande gör :) Har även köpt hem mjölksyrabakterier som skall köras upp nedifrån för att förhindra att få tillbaks den andra skiten som uppstod till följd av antibiotikabehandlingen. Lite blutsaft fick åka med också. Har trots allt lyckats höja mitt blodvärde med hjälp av den...
Så, den som lever får se. Jag håller tummar och tår för att tarmen skall repa sig från den här persen inom en snar framtid, men jag är fullt medveten om att så förmodligen inte kommer bli fallet. Har jag gått i över sex månader och mått skit är det föga troligt att det vänder bara sådär.. speciellt inte efter två omgångar med antibiotika.
Lyssnade på bebis som i alla fall verkar må bra trots de elaka behandlingar jag utsatt den för (läs antibiotika här). BM kom fram till att jag egentligen skulle behöva ännu mer antibiotika när bebis föds, men eftersom jag kommer snittas även denna gång blir det liksom antibiotika oavsett och inget som behöver noteras i journalen. Jippeeeyyy, lucky me. Not.
Har beställt hem en uppsjö av probiotiska produkter som jag börjat med redan idag. Varför vänta när läget redan är som det är? Det blev ännu en dyr historia, men det känns som den ekonomiska konkursen redan är ett faktum på det här området så varför bryta en kostsam trend, urgh? Det där var lite pessimistiskt, det inser jag, men jag känner inte att jag har så mycket till val. Magen mår skit och jag måste göra något. Jag tar till de knep jag känner till. C-vitamin, acidophilus och bifidusbakterier, bebisbakterier (en specifik art av bifidobakterier) som magen oftast accepterar bättre, Dessa skall även vara bra för bebis i magen både innan och efter födsel, så jag tänker ge dem till detta barn precis som jag gjorde till Olivia och fortfarande gör :) Har även köpt hem mjölksyrabakterier som skall köras upp nedifrån för att förhindra att få tillbaks den andra skiten som uppstod till följd av antibiotikabehandlingen. Lite blutsaft fick åka med också. Har trots allt lyckats höja mitt blodvärde med hjälp av den...
Så, den som lever får se. Jag håller tummar och tår för att tarmen skall repa sig från den här persen inom en snar framtid, men jag är fullt medveten om att så förmodligen inte kommer bli fallet. Har jag gått i över sex månader och mått skit är det föga troligt att det vänder bara sådär.. speciellt inte efter två omgångar med antibiotika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar