- för en gångs skull våndas jag faktiskt inte så mycket. Jag brukar annars höra till dem som tycker att åren går för fort. Vill liksom stanna tiden lite grann. Jag hinner inte med. Samtidigt tycker jag att det vore fantastiskt kul med lite förändring. Framför allt hälsomässigt vore det helt enkelt kalas med lite förändring åt det positivare hållet. Det här året har ju inte direkt slutat på ett bra vis. Sjukdom, sjukdom och åter sjukdom. Nej, november och december har inte varit på vår sida. Tarmvred, magsjuka... känns som vi varit isolerade från omvärlden en smärre evighet. Men men, vad sak har sin tid. Är man sjuk så är man. Jag borde ju vara van. Det sjuka (eller kanske rent av det friska) är ju att man vänjer sig inte vid att vara sjuk. Inte när man har en dröm om att bli frisk en dag.
Nu har ju magsjukor som kantat varandra och tarmvred varit något utöver det vanliga och jag hoppas verkligen det här året tar de där incidenterna och begraver dem i samma veva som klockan slår tolv på nyårsafton. Välkommen till ett nytt år med nya utmaningar, bättre hälsa och lite mindre kämpa för att saker och ting ska flyta. Annars har vi det rätt bra tycker jag. Med tanke på våra förutsättningar så skulle vi kunna haft det betydligt sämre. En fantastisk familj, ett boende vi trivs med och vänner som visat att vi kan räkna med dem. Lika mycket som andra visat att vi inte kan det. Var sak har sin tid.
Idag är det i alla fall dags att bryta isoleringen lite grann. Redan igår faktiskt. Middag hos mammsen var ett välkommet avbrott och ett behövligt sådant. Idag är det vi som står för maten och svärpäronen som kommer hit och käkar. Julen är ju till för att umgås med familjen så jag tycker vi jobbat bra på att lösa den biten alla sjukdomar och jobbigheter till trots.
Nu har ju magsjukor som kantat varandra och tarmvred varit något utöver det vanliga och jag hoppas verkligen det här året tar de där incidenterna och begraver dem i samma veva som klockan slår tolv på nyårsafton. Välkommen till ett nytt år med nya utmaningar, bättre hälsa och lite mindre kämpa för att saker och ting ska flyta. Annars har vi det rätt bra tycker jag. Med tanke på våra förutsättningar så skulle vi kunna haft det betydligt sämre. En fantastisk familj, ett boende vi trivs med och vänner som visat att vi kan räkna med dem. Lika mycket som andra visat att vi inte kan det. Var sak har sin tid.
Idag är det i alla fall dags att bryta isoleringen lite grann. Redan igår faktiskt. Middag hos mammsen var ett välkommet avbrott och ett behövligt sådant. Idag är det vi som står för maten och svärpäronen som kommer hit och käkar. Julen är ju till för att umgås med familjen så jag tycker vi jobbat bra på att lösa den biten alla sjukdomar och jobbigheter till trots.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar