Var ett litet tag sedan jag skrev. Dagarna bara försvinner. De liksom rinner iväg och jag hinner (som vanligt) inte med. Tycker mig ändå ha hunnit med en hel del, men ändå långt ifrån vad jag kanske borde ha hunnit med. Är stolt över att ha upptagit brödbaket igen. Gillar att ha kontroll över vad jag själv och familjen stoppar i sig. Tycker inte om onödiga tillsatser och annat jox som man sniket och finurligt stoppar i maten idag. Läste med fasa sista numret av 2000-talets vetenskap häromdagen och undrar vad man egentligen kan tro på nu för tiden? Något? En gnutta? Misstro allt? Jag vet inte jag, jag är en kluven själ men jag försöker att sålla bland allt elände och bilda mig en egen uppfattning utifrån det. Vad mer kan man göra liksom. Hålla sig upplyst. Bara det är en stress. I ett samhälle som har så mycket krav på oss, så mycket förväntningar. Så mycket i stil med "landet lagom". One size fits all - or no one.
I mitt fall hör jag till de där som hamnar i facket "fits no one". Men kanske är det inte enbart negativt. Kanske finns det faktiskt något positivt att hämta där. Jag väljer i alla fall att tro det. Det har sina fördelar att glida med strömmen och vara "som alla andra" men det har sina nackdelar också. Eftersom jag inte har mycket till val här väljer jag att plocka fram det positiva ur den situation jag för tillfället befinner mig i. Idag kräks jag inte avföring. Idag står jag på benen. Idag har medicien inte funkat som den ska men jag ligger inte och spyr. Bara en sån sak! Jag tog mig till och med iväg till Gökis med mammsen idag. Fick skaffat ett par nya vinterkängor till lillan (ett litet dåligt samvete som jag haft över mig ett tag, hon har slitit ut det andra paret i sandlådan) lite julpynt (är egentligen inte så mycket för en massa krimskrams men lite julganskulor och ljus.. det kan jag gå med på ;-)) och lite andra förnödenheter (jag väljer att kalla dem det...) - summa summarum är jag glad över att jag :
1, kom iväg
2, fick tag på det jag skulle
3, inte kom hem med något onödigt
4 - bara en sån sak!!
Idag är det lördag och vi har bestämt att vi ska fira att vi inte har extra sjukdomar i familjen den här veckan. Hur firar man bäst? Idag valde vi att göra som Maria Montazami. Lite skumpa med andra ord! Till lunch! Bara en sån sak. Känner mig redan som en äkta Hollywoodfru... ;-) Ikväll blir det fisksoppa. Vad den smakar skiter jag egentligen i. Lillan godkände basen igår och då är jag nöjd. Äter hon den med god aptit finns det inte mycket att klaga över. Min lilla skatt... så glad att jag har henne. Vad vore livet utan liksom...?
I mitt fall hör jag till de där som hamnar i facket "fits no one". Men kanske är det inte enbart negativt. Kanske finns det faktiskt något positivt att hämta där. Jag väljer i alla fall att tro det. Det har sina fördelar att glida med strömmen och vara "som alla andra" men det har sina nackdelar också. Eftersom jag inte har mycket till val här väljer jag att plocka fram det positiva ur den situation jag för tillfället befinner mig i. Idag kräks jag inte avföring. Idag står jag på benen. Idag har medicien inte funkat som den ska men jag ligger inte och spyr. Bara en sån sak! Jag tog mig till och med iväg till Gökis med mammsen idag. Fick skaffat ett par nya vinterkängor till lillan (ett litet dåligt samvete som jag haft över mig ett tag, hon har slitit ut det andra paret i sandlådan) lite julpynt (är egentligen inte så mycket för en massa krimskrams men lite julganskulor och ljus.. det kan jag gå med på ;-)) och lite andra förnödenheter (jag väljer att kalla dem det...) - summa summarum är jag glad över att jag :
1, kom iväg
2, fick tag på det jag skulle
3, inte kom hem med något onödigt
4 - bara en sån sak!!
Idag är det lördag och vi har bestämt att vi ska fira att vi inte har extra sjukdomar i familjen den här veckan. Hur firar man bäst? Idag valde vi att göra som Maria Montazami. Lite skumpa med andra ord! Till lunch! Bara en sån sak. Känner mig redan som en äkta Hollywoodfru... ;-) Ikväll blir det fisksoppa. Vad den smakar skiter jag egentligen i. Lillan godkände basen igår och då är jag nöjd. Äter hon den med god aptit finns det inte mycket att klaga över. Min lilla skatt... så glad att jag har henne. Vad vore livet utan liksom...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar