Hade besökt av en väninna och hennes goa lilla dotter idag. Playdate kan vi kalla det. Allt efter mina förutsättningar och det passade mig perfekt. Ja, det gör ju det när allt klaffar. Sån fantastisk känsla att kunna umgås med folk som förstår och respekterar utan att ifrågasätta eller konstra sig. Allt blir så mycket smidigare då. Lättare. Roligare.
Eftersom jag var väl medveten om besöket redan imorse sket sig magen naturligtvis totalt. Som den alltid gör när jag har planerat något. Där kommer min största fiende (förutom min egen hjärna då ;-)) stressen in i bilden. FÅR bara inte stressa. Allt pajar ihop. Ju mer jag vill att kroppen skall funka desto sämre går det. Som imorse. Inget funkade. Ingen spontantömning, medlen fastnade.. ja, på den vägen. Ändå blev det väldigt bra tillslut. Efter konstens alla regler.
1. Olivia åt utan att protestera nåt nämnvärt.
2. Min mage blev inte tokmycket sämre trots att jag åt lunch och lunchen inte var genomtänk till hundra procent (bara nittionio *S*)
3. Olivia stupade i säng efter bara en sisådär fem minuters sång och gungning på armen efter en intensiv lekstund med lilla Ebba.
4. Trevlig prat och lunchdejt med min namne, alltid lika trevligt att ses!
Summa summarum: Trots dåliga förutsättningar en väldigt bra start på helgen! Jag tackar och tar emot. Nu är det bara resten kvar. Borde väl måla fönster, men i och med att klockan tickat förbi min tid är det dags att ta itu med magen igen och sen får vi se vad kvällen har att erbjuda. Allt handlar ju om tajming, timmesform (istället för dagsform) etcetera etcetera. Det är ju trots allt fredag. Jag har målat fönster hela veckan. Kanske kan de vänta tills imorgon. Det ska ju bli bra också. Man ska orka. Ibland orkar man inte det man hade önskat.
Eftersom jag var väl medveten om besöket redan imorse sket sig magen naturligtvis totalt. Som den alltid gör när jag har planerat något. Där kommer min största fiende (förutom min egen hjärna då ;-)) stressen in i bilden. FÅR bara inte stressa. Allt pajar ihop. Ju mer jag vill att kroppen skall funka desto sämre går det. Som imorse. Inget funkade. Ingen spontantömning, medlen fastnade.. ja, på den vägen. Ändå blev det väldigt bra tillslut. Efter konstens alla regler.
1. Olivia åt utan att protestera nåt nämnvärt.
2. Min mage blev inte tokmycket sämre trots att jag åt lunch och lunchen inte var genomtänk till hundra procent (bara nittionio *S*)
3. Olivia stupade i säng efter bara en sisådär fem minuters sång och gungning på armen efter en intensiv lekstund med lilla Ebba.
4. Trevlig prat och lunchdejt med min namne, alltid lika trevligt att ses!
Summa summarum: Trots dåliga förutsättningar en väldigt bra start på helgen! Jag tackar och tar emot. Nu är det bara resten kvar. Borde väl måla fönster, men i och med att klockan tickat förbi min tid är det dags att ta itu med magen igen och sen får vi se vad kvällen har att erbjuda. Allt handlar ju om tajming, timmesform (istället för dagsform) etcetera etcetera. Det är ju trots allt fredag. Jag har målat fönster hela veckan. Kanske kan de vänta tills imorgon. Det ska ju bli bra också. Man ska orka. Ibland orkar man inte det man hade önskat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar