onsdag 13 april 2011

Urinvägsinfektion pga utrensning?

Usch! Om jag mådde fan igår så mår jag, om möjligt (ja, det är möjligt!) ännu sämre idag. Har åkt på världens urinvägsinfektion. Kunde först och främst inte somna igår pga att halsen var så svullen och slemmig och varje gång jag svalde kändes det som jag höll på att kvävas. Sen svettades jag som en liten gris. Låg alltså vaken en väldigt lång stund innan jag slumra till - bara för att vakna, av vad jag då trodde var, ett behov att tömma blåsan. Det visade sig snart att det var bra mycket mer än så.

Efter fem besök på toa och en svidande, brännande känsla när jag pinka (och även däremellan, det kändes som blåsan höll på att sprängas hela tiden trots att jag bara kunde göra mig av med några ynka droppar när jag väl satt på toa) insåg jag ganska snart att det rörde sig om urinvägsinfektion.. Eftersom jag har en benägenhet att dra på mig dessa FORT och de i sig har en förmåga att snabbt spridas vidare till njurarna valde jag att dra i mig tre urilantabletter på direkten. De brukar lösa problemet om jag tar dem tillräckligt fort.

Dock var problemet kvar imorse när jag gick upp. Att tömma tarmen var en ren omöjlighet och att trycka på buken ska vi inte tala om. Jag fick alltså inte ut något trots att jag desperat försökte med alla trix jag har i bakfickan.. magen blev bara ännu större och urinblåsan sprängde ännu mer. 2 urilan till och en hemsk promenad med hundarna. Kändes som blåsan skulle spricka för varje steg jag tog. Kommer hem och pinkar blod. Hela buken spränger.

Lägger mig på brädan med en resulax igen men icke. Inget vill lämna kroppen. Bara denna blåsa som spränger. Äter och det blir ännu värre. Där är vi nu. Kan knappt andas. Det spränger! Men jag ska ta ett par urilan till, avvakta några timmar och se vad som händer. Vill inte behöva ta mig till vårdcentralen för en sån här sak. Vill inte ha mer penicillin. Det är ju liksom det jag försöker rensa ur kroppen.. allt skit!

Kanske är detta just en sådan reaktion, utrensning? Man kan ju bli rätt kass av den.. och först förkylning och hals (som jag för övrigt aldrig råkar på) och sedan detta.. lite för många saker på en gång för att bara vara en slump? Vore synd att behöva sabba allt med antibiotika.. så jag avvaktar.. lite till i alla fall!

tisdag 12 april 2011

Gasig uppkörd mage!

Idag igen.. känner mig skitkrasslig. Ont i skallen, ont i kroppen, snorig, ont i halsen.. kan yang verkar inte gjort sitt - än. Men det hindrar inte ett antal bak idag! Nåt ska man roa sig med när man inte orkar ränna omkring som man brukar..

Dock är magen otroligt gasig idag. Förmodar att det kan ha att göra med att kroppen prioriterar att ta hand om sjukdomen och bacilluskerna och snörper av energiförsörjningen till tarmarna, vilket resulterar i mer gas? Den tar ju hand om de organ som är mest utsatta för tillfället.. så det borde kännas logiskt, men vad vet jag. Det är en teori i alla fall.

Har pluggat en hel del under dagen, inte nog med att man är slut i kroppen nu är man slut i skallen också! Mycket att ta in, många tankar som snurrar.. mycket att omvärdera och fundera över.. många "gamla resonemang" som får se nytt ljus. Spännande men OJ va trött jag är nu. Får bli en fortsättning imorgon. Hade tänkt bli klar med del 1 den här veckan, men jag vet i fan om jag kommer fixa det. Skulle i så fall innebära att jag måste vara klar imorgon.. torsdag är tanken att jag ska försöka hänga med min älskade till Sälen ett par dar. Undrar hur jag ska klara det.. men jag tar ju med min bräda och bilsätet går att fälla.. på nåt sätt ska jag väl överleva.. det finns ju ett hotellrum att tillgå.. det är trots allt en positiv grej som jag ser fram emot (om man bortser från de praktiska delarna och kroppen för övrigt vill säga!) - konstigt hur man lär sig skärma av sig från sin egen kropp o ändå se det positiva i tillvaron? Ett sätt att överleva tro? Men det funkar ju inte i längden.. ett par dar och jag är död sen. Mentalt och kroppsligt.

Magen = centrum för känslor

Var och pratade igår igen. Hos min samtalsterapeut. Tog upp en del smärtsamma grejer. Minnen, erfarenheter och sådär. Kom fram till att jag följer mönster jag själv inte gillar hos andra. INTE BRA! Måste brytas. Dålig på att sätta gränser. Viker mig gärna för att klara saker jag egentligen vet om att jag inte klarar. För att göra andra till lags och på så sätt bli mer nöjd med mig själv. Inte bra som sagt.

Magen är centrum för känslorna. När man mår dåligt i psyket mår man dåligt i magen och tvärtom. Alla dessa obearbetade minnen från en tid då jag valde att stoppa saker i ryggsäcken istället för att ta tag i dem. De gör inte att jag mår bättre idag. Inte i skallen i alla fall när jag tvingas tänka på dem. Men det är bra att lyfta dem till ytan och se sina egna mönster. Ha en chans att bryta dem en gång för alla. Utan att bli medveten om dem kan man inte lösa något.

Sjuk eller utrensning?

Är inte alls fräck idag. Ont i halsen som attan, är svullen och röd. Magen är åt skogen, lika svullen den med (man kan undra hur den ser ut på insidan? Vill jag ens veta? Med tanke på all värk och hur ofta det är stopp kan man ju gissa.. men ändå?!)

Det började redan igår, med halsvärken. Trodde då det var min allergi (det är ju massa pollen i luften nu och säg det pollen jag INTE är allergisk mot?!) men det övergick under kvällen i mer akut halsont och svullnade till. Svårt att sova, proppa i mig massa glass för att lindra halsen igår kväll.. vakna helsvettig.. svårt att säga vad det beror på eftersom jag blir svettig när jag äter för mycket också - men detta kändes mer som "traditionell feber". Skallebank har jag också. Härligt! Inte.. har jag tur är det utrensningssymtom, har jag otur är jag påväg att bli riktigt sjuk - å andra sidan brukar jag sällan va sjuk nån längre period. Är det halsen smäller det till och går över på nån dag.. om det inte blir en sån där riktig helveteshistoria som jag åker på vartannat år när jag ligger däckad i två veckor.. vi får se.

Kroppen brukar dock inte orka med att vara sjuk särskilt länge. Inte sjuk på vanligt vis i alla fall. Den har nog med magen kan jag tänka mig. Kroppen prioriterar ju det som är mest akut för tillfället? Man kan undra hur sjuk jag kommer bli den dag magen börjar lugna sig lite.. och kroppen känner att den har tid att ta hand om alla dessa bacillusker som angriper den.. ?

Ska fortsätta mina studier i ekologisk medicin. Det och lite kan yang så kanske jag känner mig lite piggare om en stund. Man kan ju hoppas i alla fall!

måndag 11 april 2011

Vård i västra götaland suger

Jag vet inte vad jag ska säga. Vården i västra götaland fullkomligt suger!  På alla sätt och vis. Visst, de är säkert duktiga på något - men jag måste motvilligt erkänna att jag inte träffat någon läkare på SU som jag fått det minsta förtroende än.. det finns en anledning att jag sökte mig till Stockholm.. det finns en anledning att jag drog in Socialstyrelsen och även Patientnämnden. SU skall ju, som alla andra sjukhus i Sverige, lyda under Socialstyrelsen - men på SU verkar man tycka bättre om att skapa sina egna stadgar och regler som man tillämpar när det passar bäst för de egna ändamålen..

Jag blir arg och förbannad. Inser att vi är så många som får lida på grund av att dessa maktkåta stolpskott inte fattar vad de håller på med. Jag vet vad jag pratar om för jag har försökt konversera med dessa idioter till läkare och det enda de verkar kunna är att klanka ner på läkare från andra landsting. En läkare med bra självförtroende skulle inte behöva göra det. Han skulle villigt förklara vad han själv hade för teorier och försöka komma underfund med vad som var fel. ICKE. På Sahlgrenska får man en diagnos, snabbt o enkelt, o den behåller man resten av livet..? Nej, fy fan. Ursäkta mina svordomar men ibland önskar jag att jag bodde i ett annat län.. 

Att tänka sig smärtfri?

Tankens kraft är stark, och nog ligger det mycket i att vi mår som vi tänker.. eller rättare sagt att vi kan ändra vårt mående genom att ändra tankesätt.. intalar man sig att man mår bra, att man har det bra och så vidare så KÄNNS det bättre. Det är liksom "ovetenskapligt bevisat" - bara en sån sak!

Att se det positiva i tillvaron istället för att fokusera på det negativa är definitivt värt att pröva om man inte gjort det. Det hjälper! Kalla det humbug, kalla det hokuspokus, men det funkar. Där är tankens kraft stark. Man kan ändra mycket men det första startar i tanken. För att få en förändring måste man först ändra tankesätt.. att ändra handling utan att ändra i tanken är som att köpa ett besprutat päron och sätta på en etikett med "ekologiskt odlat" på och inbilla sig att det på så vis blir nyttigare att äta.. - eller nåt sånt!

MEN det finns tillfällen när tankens kraft inte hjälper. När man har tokstopp i tarmen och magen värker så man har svårt att stå rak - då är det svårt att tänka bort smärtan! Det funkar liksom inte.. det finns saker inte ens tankens kraft rår på. När man är skadad i en trafikolycka och skall tänka bort operationsvärk eller när man varit med om en smärtsam händelse.. då är det svårt att bara "tänka bort". Att däremot tro på det man gör kan bygga broar.. ta en över hinder man kanske aldrig kunnat tro var möjliga. Bara genom att tänka och tro. Tron på en själv är den starkaste medarbetare man någonsin kommer ha. Det är det jag pratar om. Tror man inte själv vem ska då göra det för en? Man står sig själv närmst. Punkt.

Med detta sagt. Jag hade en kanontrevlig helg men en mycket smärtfull sådan. Magen har visat sig från sin sämsta sida och det har liksom inte gått att tänka bort. Inte på något sätt. Dock har jag försökt att inte låta den förbannade magen förstöra helgen för mig. För oss. Jag har lyckats hålla humöret relativt på topp och DET hjälper. Men hur jag mått i kroppen.. det är en annan historia. Nog för att det var bättre igår än det var i lördags men att jämföra pest och kolera är sällan en bra start! Jag hoppas på en bättre vecka och mindre värk i magen...

söndag 10 april 2011

Akutvärk i magen

Igår var ingen rolig magdag. Uppdaterad inte bloggen, jag hade helt enkelt inte ork! Var dessutom på besök hos min mamma och försökte göra det bästa av situationen. En dag som, om det inte varit för magen, hade varit att benämna som en "toppendag"!

Solen sken, var ute på en härlig löptur på förmiddagen (tanken var att skaka loss allt det där som satt fast, men igår hjälpte det faktiskt inte.. :( ) fick en skön promenad i solen (vårkänslor!) och en skön stund på mammas baksida. Mer än man hade kunnat önska med andra ord! Dessutom trevligt sällskap och min mammas, som vanligt, kanongoda (men igår alltför mycket för att magen skulle kunna klara av att hantera den..) mat. Fick en hälleflundra inbakad i filodeg med klyftpotatis och en gudomlig rödvinssås. Innan dess en förrätt med räkor och avokado.. och så efterrätt, nachochips (inte magens bästa vän, ibland är man bra dum och kör på fast kroppen säger stopp..) jag pendlade mellan dassgolvet, brädan, sängen och middagsbordet.. var helt slut när grabbarna beslutade sig att förlänga kvällen med lite tv-tittande. Tio. My bedtime.

Var dock en härlig kväll om man bortser från smärtan i magen. Igår trodde jag verkligen jag skulle sprängas eller något, det gjorde så jävulskt ont. Det var då jag verkligen märkte skillnanden.. eller kunde göra liknelsen rättare sagt - med hur det var före jag började med Resolor och hur det blivit efter. Förtoppingsvärken.. när inget går igenom och gaserna inte ens går att knåda fram eftersom bukten är så stenhård av skit att den knappt går att röra vid.. DÄR ligger skillnanden.. med resolor kan jag ju i alla fall knåda igenom så pass mycket att magen inte hinner bli så full med avföring att jag kan trycka ut gaserna när de håller på att få tarmarna att explodera. Så inte igår alltså..

Jag hade dragit ner på homeopatmedlen till hälften, likaså min radamirbehandling.. fick igenom mer än dagen innan men lång ifrån tillräckligt. Idag har det varit uppblåst, stenhårt o jävligt men jag har i alla fall kunnat (efter mycket om och men!) knåda igenom lite genom systemet. Tack och lov för det! Jag fortsätter på den lägre dosen ett tag till för att se vad som händer.. 5 droppar och en gång med radamiren.. och resolor knaprar jag på som vanligt. Utan den lever jag inte. Tyvärr. Med den håller magen på att spricka av vätska o gas.. men det är bättre än när det står helt still och värker av att inget går igenom!