Positiv skit :) .

Den här veckan har varit rätt jobbig om man väljer att se det rent hälsomässigt. Magen har varit i piss-skick, den har kört i princip från morgon till kväll och överdoseringen av mina medel skall vi inte prata om. Jag är inte stolt, men de har varit nödvändiga för att hålla mig flytande.

Sömnen har inte heller den varit något att hänga i granen. Lilleman har haft ganska många oroliga nätter och Olivia har både somnat sent, vaknat tidigt och vaknat däremellan. Humöret har såklart varit därefter. Inte lätt när det händer mycket runtomkring. Varför sova när man kan vara vaken var det någon som sa.. man kan ju missa något... det verkar stämma rätt bra på min lilla skatt!

Hur som helst. Maken har till råga på allt jobbat över de senaste en och en halv veckorna vilket gjort att han åkt tidigare än vanligt och varit hemma senare än normalt. Jag har försökt ta nätterna på egen hand, även då de varit som värst, och detta har såklart satt sig på magen. Men men, vad är väl en bal på slottet vi gör ju vad vi kan för att få det att gå runt. På alla plan så att säga och då krävs det ju uppoffringar från alla sidor. Inte minst min egen.

Skall vi prata om det lite mer positiva hade jag ett efterlängtat lunchbesök av en gammal vän igår. Då vi inte ses så ofta fanns det liksom en del att prata om. Ändå hann vi inte med mycket under de tre timmar vi faktiskt spenderade ihop. Tre timmar där vi stretchade tiden åt båda håll...  det var det där med "uppoffringar". Ett mycket positivt möte som gav en hel del energi får jag säga. Det händer ju inte så ofta då jag inte tar mig så långt på egen hand utan det oftast krävs att någon tar sig hit.

Ikväll ska jag dock ut på "galej" själv. Kors i taket! Första gången på jag vet inte hur länge. Eller ja, galej och galej. Jag ska ut och käka med några väninnor som jag heller inte träffat på hur länge som helst. Nu pratar vi år. Synd bara att man ska må skit ännu en gång. Den här gången tänker jag dock inte avboka. Har gjort det de senaste tre gångerna pga mående och den här gången ska jga bara gå. Det får bära eller brista. Blir nog inte så länge men ändå. Känner att jag behöver det och jag hoppas det blir kalas :) Oavsett så kommer det göra mig gott att komma lite utanför väggarna på egen hand. Energiboostar kan man inte få för många av... .) 

Åksjuka, postafen...

Idag har inte varit någon vanlig dag i familjen Rödings liv. Vi har tagit oss både tur och retur Stenungsund MED Olivia HELA familjen UTAN spyor. Stor text för detta hör inte till vanligheterna för oss. Separata bilar visserligen (lite svårt att köra med öppna rutor och kalluft med Jonathan i bilen... dessutom svårt när man inte vet hur långt man kommer.. om man behöver vända tillbaks eller inte...) men ändå. Det var ett stort steg och en väldigt trevlig överraskning att det faktiskt gick. Att vi dessutom träffade både Olivias mormor och morbror och moster plus kusinerna gjorde inte saken värre. Hon fick sina Elsatrosor (frost) som vi lovat henne (hon har varit duktig med pottan på sistone dessutom) och en chokladboll på Espressohouse. Det gjorde nog hennes dag det där.

Vi gav henne faktiskt postafen imorse. Gillar inte tabletter eftersom hon blir så påverkad och de faktiskt inte hjälpt särskilt bra på henne. Inte alls om jag ska vara helt ärlig. Den här gången verkar de dock ha hjälpt (eller om det var slumpen, det är svårt att säga en gång är trots allt ingen gång...) men biverkningarna de har på henne gillar jag inte alls. Hon blir så otroligt påverkad av bara en kvarts tablett. Slö, frånvarande och dåsig. Somnade i bilen påväg hem och sov i över två timmar. Ville bara fortsätta sova efter det.

Men, det var en positiv upplevelse att kunna komma ut bland folk, kika i affärer (HM var rena himmelriket för min klänningälskande lilla prinsessa) och bara ha en mysdag hela familjen. Nu får vi försöka igen nästa helg och hoppas det går lika bra ... 

Chokladbollar a la mums!

Testade en ny variant på chokladbollar idag. Man kan ju svänga ihop dessa godsaker på i princip vad som helst. Man taget vad man haver sa Kajsa Warg ;-)

Den här gången bestod de av lite kallt kaffe (ok ganska mycket), havregryn, mandelmjöl, dadlar, kakao, kokosfett (ganska rejält) och sen rullade jag dem i ännu mer kokos. Såååå jäkla goda blev de. Kommer försvinna fortare än det tog att komma på dem. :) Gäller bara att komma ihåg vad jag hade i nästa gång jag tänker slänga ihop lite "nyttigare" chokladbollar. De går dessutom fett hem hos Olivia om jag får säga så. Hon får små "bebisbollar" istället för de gigantiska sakerna jag gjort till oss vuxna, men ett par såna slinker ner utan minsta problem. Ett par representeras i det här fallet av en fyra stycken ;-) Hennes mage mår inte dåligt av dem heller... inget onödigt socker i dem och bra fett för tarmen. Det behöver jag inte ha dåligt samvete för.

Min mage har inte varit nådig senaste veckan. Inte alls. Ringde Huddinge idag igen för att få lite klarhet över vad som händer men bortsett från att diktatet nu var utskrivet fick jag inte så mycket mer information. Sköterkan lovade dock kontakta min läkare för att höra vad planen är och om de kommit något längre, men har hittils inte ringt tillbaks. Med tanke på vad klockan hunnit bli tvivlar jag på att hon ringer idag. 

Skön dag utomhus

Det har, utan överdrift, varit en otroligt skön dag utomhus. Fick lite onda aningar där imorse då det var betydligt kallare än jag kanske hade tänkt mig, men när jag insåg att klockan faktiskt bara var barnet fick det liksom en naturlig förklaring. Det är april. Det är inte meningen det skall vara tjugo grader vid nio på morgonen. Inte i det här landet. Tyvärrvi får jag säga där..


Hur som helst så kom vi ut ganska tidigt imorse (allihop, kors i taket! Händer inte så ofta.) på promenad och stannade till på dagislekplatsen som Olivia ville leka på. Rutschkanan där var tydligen något alldeles extra.. eller bara nyhetens behag som det mesta i den lilla damens värld. Det gjorde i alla fall vår morgon att stanna till där och att Jonathan faktiskt sov i alla fall fem minuter då vagnen stod still. För övrigt var det en skön promenad att starta dagen med efter en väldigt tidig och ganska magmässigt jobbig morgon. Magen var åt helvete igår med, även om vi hade en fantastiskt mysig dag ihop jag o maken och lilleman. Olivia var hos mammsen på grund av åksjukan medans vi tog en sväng till Göken och spenderade pengar. Tyvärr blir det mer än man tänkt sig eftersom vi så sällan kommer iväg ihop... när vi väl gör det - då vill det till att pengarna liksom springer. Som om de fått egna ben. Inte utan att man får lite mindre ångest när man inser hur fort pengarna rullar. Nåja, det händer ju inte så ofta... någon gång ska man väl ha lite shoppingångest också antar jag. Det mesta av det vi kom hem med var ju faktiskt saker vi hade på listan, även om det tillkom en del "bra att ha grejer" också..


Resten av dagen har (så gott vi kunnat) försökt spendera utomhus. Grejat lite på altanen, planerat lite kryddor (detta var tydligen också väldigt roligt. Tillåt mig att tro att det hade att göra med att man fick grisa ner sig lite extra... ;-)) grillat lite korv...  ja, vi har tagit det ganska lugnt men ändå fått gjort en hel del känns det som. Sånt gillar jag. Har slängt ihop en vinbärskaka också som jag tänkte bjuda på på onsdag när några av föräldrarna och bebisarna från bvc gruppen kommer hem och fikar med oss. Får hoppas att det går att äta. Det är ju som vanligt ett eget hopkok och man vet aldrig vad resultatet av dessa experiment blir. Får hoppas magen mår bättre då.. jag tvivlar men jag har i alla fall sagt ifrån att jag inte kan ta emot för tidigt. Behöver mina timmar till magen, både före och efter fikat och det är ju som det är. Jag är glad om jag lyckas få ihop något under de timmar jag faktiskt har tillgängliga under dagens första hälft! Summa summarum: oavsett magbekymmer och molvärk har det varit en riktitg mysig dag. Vädret (solen) gör gott för en trött och värkande själ.

Imorgon funderar jag på att ringa vårdcentralen och kolla när de tänkte kontrollera mitt TSH igen. Borde liksom vara dags nu...  mina fingrar och tår mår inte så bra sedan jag minskade levaxinet heller...  vet inte om det är detta eller något annat, men börjar känna att det är dags att kolla upp igen. Tårna och fingrarna ska liksom inte värka och bli blåvita så fort man sätter fötterna i hallen...  det ska inte bli små ömmande blåmärken heller...  nä, det bör nog kollas upp. Något galet är det ju. Där med.

Cleanse more

Har haft en riktigt risig, ond mage sista veckorna. Eftersom mina tarmslim tog slut beslutade jag mig för att testa en annan variant (korkat?) då jag ändå beställde grejer från ett annat ställe där tarmslim inte fanns.... spara lite frakt och de var dessutom billigare. Tänkte vara lite ekonomisk med andra ord. Dum idé för som alltid när jag försöker vara ekonomisk och köpa billigare varianter av saker jag brukar använda så blir det sällan bra utan slutar med att jag köper både billigare OCH dyrare varianten. Dessutom blir den billigare kvar och står och dammar igen i skåpet. Not good.

Är rädd att dessa cleanse more kanske går samma öde till mötes. Dels har magen puttrat och kört dygnet runt och dels så har jag fått öka mina medel (läs resulax) ännu en gång. Känns som skiten liksom aldrig tar slut. Har knådat sönder min mage igen till råga på allt. Skavsår. Maken påpekade detta igår och beställde hem nya tarmslim åt mig häromdagen. Tack och lov var de här igår. Korkad som jag var hade jag ju inga hemma när eländet satte igång...  sen, om det är dessa tabletter eller något annat som ställt till det igen, det är svårt att svara på men jag lär väl få vetskap om det snart.

Igår tog jag mina tarmslim igen. Vi får se vart det leder.

Var med min mamma som tappade blod igår också. Jag som egentligen har en smärre blodfobi. Tänk vad man lär sig att stå ut med. Sjukhus som varit min sämsta tänkbara miljö. Jag som haft (och fortfarande i vissa lägen) haft världens läkarskräck. Det där har vänt. Jag har insett att läkare inte är de gudar de ofta tror sig vara. De är människor, precis som vi. De har inte mer makt än vad man ger dem, även om de ofta vill påskina det. Det gäller att läsa på. Kunskap är makt. Utan att ifrågasätta kommer man ingenstans och det gäller att veta vad man pratar om.

Jag har insett att jag många gånger kan mer om vissa tillstånd än läkarna. Det är i de lägen man inser att de faktiskt inte är så kunniga som de utger sig för att vara. Jag menar inte att vara sån, men att läsa sig till kunskap kan ju faktiskt vem som helst idag. Internet, läkarböcker... allt sånt där finns inom räckhåll. Däremot verkar det inte vara lika självklart att tillämpa de kunskaper man läst sig till genom att tänka lite själv och använda hjärnan också. Där brister läkarna rejält idag. Sunt förnuft, vad hände där? 

En bra helg

Gårdagen med kalas och allt vad det innebar gick faktiskt bättre än förväntat tillslut. Fick relativt bra ordning på magen innan jag gav mig av, vilket var mer än jag hade kunnat hoppats på under rådande omständigheter och med den start jag hade på dagen igår. Nytt preparat för tarmen (cleanse more istället för mina gamla hederliga tarmslim) och helt fel tider för min del, men som sagt för en gångs skull gick det faktiskt över förväntan. Gick bra att ta sig iväg med lilleman också och jag måste säga att han skötte sig rätt bra under kalaset också även om humöret inte var tiptop hela tiden. Det var ju inte hans bästa tidpunkt heller och vad kan man förvänta sig av en tremånaders liksom.. kvällen är sällan hans mest positiva del av dagen. Det gick trots allt rätt bra och det var tur med tanke på de bekymmer vi har att ta oss iväg för övrigt. Jag hade en bra förmiddag med familjen och en trevlig eftermiddag med min närmsta släkt minus dottern och maken då som fick stanna hemma pga åksjukan... :(  Det bjöds på god smörgåstårta (räkmacka för min del, den är sällan någon besvikelse och inte heller den här gången - tack för det brorsan ;-)) och "gopaj"  - kan man säga så? - till dessert och trevligt sällskap som vanligt. Så roligt att se mina brorsbarn på hemmaplan också.

Kvällen spenderade jag och maken i tv soffan tillsammans med en liten övertrött tjej vars kväll gjordes av det påskägg jag fick med hem från brorsan och svägerskan. Vi käkade (övermätthet till trots) lite tapasinspirerad plockmat och lite choklad på det...   ingen diet här inte..;-) temperaturen ute visade på den högsta hittils det här året och det gör gott för själen att se så mycket folk ute. Man blir liksom glad inombords...  det är som om att hela Sverige vaknar upp när våren sätter in.

Idag fick vi besök av några gamla vänner till min make som också väntar barn snart. Lite roligt att få en knodd i vänskapskretsen som är i samma ålder som vår minsting. Dessvärre kom inte frun i sällskapet med eftersom hon inte mådde bra (något jag har full förståelse för och kan sätta mig väldigt väl in i hur det är...) vilket var lite tråkigt då jag såg fram emot att träffa henne - men det var trevlig att träffa maken hennes och sonen ändå och Olivia fick en bra dag med leksällskap. Dessvärre har vare sig väder eller mage skött sig lika bra idag, så där finns en del att önska men men.. man kan inte få allt... vad är väl en bal... ? Jag hoppas på att få en bra vecka med minimalt med krämpor, maximalt med bra väder och barn på bra humör. Mer än så kräver jag inte ;-) 

Gudomligt god chokladmousse

Slängde ihop en chokladmousse igår när jag var uppe tidigt med mina små. Blev lite inspirerad av det där programmet med bakverk på tv häromdagen. Roy Fares var på besök i USA och Magnoliga Bakery. Skulle nog kunna sätta i mig en och annan godbit där, även om de flesta bakverken såg mer tjusiga ut än vad de lockade till att vilja stoppa dem i munnen...   nog för att jag älskar godsaker, men de får inte vara för söta och det där med för mycket krimskrams är helt enkelt inte min grej. Cupcakes går bort med andra ord och det var väl det de var mest kända för... ;-)

Hur som helst. Inspirationen till min mousse kom från en smörkräm han gjorde till en tårta. Något helt annat med andra ord. Det var det där med att göra en bas på italilensk maräng (smälta socker i äggvita över vattenbad och vispa till stenhårt skum med en kitchenaid liknande sak) som fick mig att vilja experimentera lite extra i köket igår morse. Jag skippade dock sockret och använde mig av tre äggvitor, pressad citron och lite agavesirap istället. Körde detta i min kitchenaid LÄNGE och skummet blev helt fantastiskt bra om jag får säga det själv. Varför har jag envisats med min elvisp så länge när jag har en kitchenaid?! Klantmaja. Skummet blev så mycket bättre när jag slapp vispa själv :)

Gjorde samma sak med äggulorna. Tre stycken med andra ord. Smälte samtidigt lite nittioprocentig choklad tillsammans med starkt kaffe på spisen. Rörde ihop detta med äggulorna innan jag försikigt rörde ihop alltsammans till en härlig mousse. Serverade den med rostade nötter som jag ringlade lite agavesirap över och det blev bara sååå gott :) Till och med Olivia älskade det och smaken var allt annat än barnvänlig ;-)

Så, det där lär jag göra om igen. Tur jag gjorde såpass mycket smet att det utan problem räcker till en omgång till ikväll eller imorgon. Får väl se om jag knör i mig ikväll med tanke på att jag och lilleman skall på kalas i eftermiddag. Antar att jag kanske inte är jättesugen när jag kommer hem. Har en känsla av att min mage kommer vara åt skogen vid det laget...  den brukar liksom vara det när jag får rucka på mina rutiner och så kommer det att bli även idag. Jag brukar sällan sitta vid cykeln den här tiden på dagen. Speciellt inte som vädret är helt fantastiskt ute. Så skönt. Inget man sitter inne i om man inte absolut måste med andra ord... 

Hipp hipp hurra!

...för idag är det Olivias treårsdag! :) Älskade lilla skatt, tiden går så fort...  och det kostar att ligga på topp. Dagen till ära bestämde sig vår lilla fröken för att trilskas lite extra. Sådär som man ska göra när man fyller tre. Visa att man har en vilja. Som om någon hade missat det... ;-) Nää, hon är bestämd vår lilla tjej. Så det räcker och blir över. Men det är ju bra att veta att hon har en egen vilja i alla fall. Hon har ett bestämt sätt att visa och uttrycka den på.

Minitårtan med tre rosa ljus gick hem imorse, presenterna likaså. Påskägget också.. men bäst av allt var nog ändå granntjejen och den stora studsmattan som plockades fram på baksidan i huset bredvid. Lyckan var gjord. En trött liten tjej slocknade i soffan mitt i maten - bättre betyg kan man knappast få om ni frågar mig. Ikväll blir det kalas med moster och morbror, mormor och kusinerna. Det ser vi fram emot. Hoppas bara lilltjejen kvicknar till och vaknar på rätt sida innan dess. Det nalkas ju mer av både tårta och godis och presenter lär hon säkert få fler av de också...  det kostar att ligga på topp och det sliter att ha roligt ;-) Hipp hupp hurra för idag är det vår sötaste Olivias treårsdag! :) 

Påsk och treårsdag

Det är visst skärtorsdag idag. För tre år sedan befann vi oss på BB vid den här tiden. Olivia föddes strax före påsk och vi fick inte komma hem förrän på påskafton och det var på nåder. Jag vill minnas att påsken på NÄL inte var någon hit. Så stendött, så trist och så otroligt ickepåskigt, om man kan säga så...

Förra året, vid den här tiden, blev min mamma sjuk i akut sköldkörtelinflammation och har inte riktigt varit sig själv sedan dess. Nu går det sakta men säkert på rätt håll och jag hoppas innerligt att hon blir sitt vanliga krya jag inom kort.

I år har vi besämt att slå två flugor i en smäll och fira Olivia på långfredag eftersom hon faktiskt fyller då. Hon har varit väldigt bestämt med vad hon vill ha "paket, "godis" och "ballonger". Vad paketen skall innehålla har varierat lite från dag till dag. Lite svårt att finna en lämplig present med andra ord, men det slutade med att vi köpte en sparkcykel och lite smågrejer och jag hoppas att det kommer gå hem. Köpte även hem lite barnkalasgrejer med motiv av Olaf från Frost som hon är innerligt förtjust i, men som det ser ut nu kommer de dessvärre inte hinna hit i tid :( Skit säger jag, med tanke på att jag faktiskt beställde dem i fredags förra veckan och leveranstiden skulle vara en till tre arbetsdagar. Nog för att jag är dålig på att räkna, men så kasst räknar jag faktiskt inte. Det har gått mer än tre arbetsdagar nu och under sådana här högtider borde man i så fall informera om längre leveranstider...   nåja, det går att gnälla över det mesta, det är bara att konstatera, men det hjälper inte.

Jag hoppas att min lilla docka (som faktiskt blivit riktigt stor nu, hjälp vad tiden går!) vaknar på rätt sida imorgon, att hon tycker om sina presenter och att jag mot alla odds får en avi om att paketet med kalasgrejerna finns att hämta senare i eftermiddag...