Urusel sömn

Hade en katastrofnatt inatt. Sov knappt nåt. Svettades som en liten kamin, mådde fan i magen och illa i mellangärdet. Inte bra alls. Försökte på alla vis att få kroppen att bli lite mindre varm, utan täcke, bara påslakan, vidöppna fönster.. inget verkade hjälpa. Låg o räknade timmarna från två till sex när det var dags för mig att gå upp imorse. Konstigt att jag inte känner mig tröttare än jag faktiskt gör med tanke på hur lite jag sovit, men jag misstänker att det blir bakslag senare idag.

Magen är åt skogen, dagen till ära. Skall ut på litet äventyr med mammsen och hade hoppats få må lite bättre idag men det verkar inte som kroppen är på min sida. Som vanligt med andra ord. Så fort det gäller. Tänk om den kunde samarbeta lite.. bara nångång? Inte. När det gäller så smäller det. Alltid.

Har satt i mig frukosten (var svår att knö ner idag, det kändes som magen skulle spricka) och magen värker självfallet ännu mer. Roligt med tanke på de två timmars bilresa jag har framför mig idag. Not. Men... idag SKA jag iväg. Vi har planerat det här länge nu och hur många gånger har vi inte skjutit det på framtiden? Alldeles för många. Det får bära eller brista. Jag hoppas på det första.

En lite lättare dag

Morgonen började inte bra idag. Hade, precis som jag anade redan igår, en jävligt jobbig sådan. Som tur var blev det bättre under dagen. Runt lunch mådde jag faktiskt rätt ok. Tog en promenad med mamma och hundarna och prackade på henne en choklamuffin som jag hade bakat. Mamma hör till de sjukt ärliga typerna som inte drar sig för att säga vad hon tycker i såna här fall, så det är rätt bra att testa på henne om man vill ha en ärlig åsikt. Den gick ner. Mer än så. Gott betyg med andra ord!

Fick kommit mig ner till torget och handlat också. Inte allt men det allra nödvändigaste så vi klarar oss över helgen i alla fall. Känns bra att ha det gjort. Inte vidare kul att springa i mataffärer på helgen när man kan ha roligare saker för sig. Även om jag tycker det är rätt spännande att gå där o lulla bland hyllorna ;) Finns alltid något nytt att upptäcka.

Till lunch blev det sojagourmetbullar och makaroner av fullkornsdinkel. Magen verkade tycka det var helt ok vilket gjorde mig lättad. Åt en ganska stor portion (min dåliga karaktär återigen..) så jag var lite orolig när jag smällt i mig allt att det skulle braka loss direkt men det höll sig alltså i schack. Tack för det. 

Rektal invagination

Lite information från internetmedicin om rektal invagination och enterocele.. enligt denna sida bör detta tillstånd opereras och prognosen är ganska god vid samtidig rektal invagination och enterocele.. Vad kommer det sig då att mina läkare och kirurger är så väldigt skeptiska till just detta ingrepp? Här nämns inget om sammanväxningar, ofrivillig barnlöshet (man kan skada både äggstockar och annat som sitter i just det här området) risk för återfall och så vidare.. förstoppning, alltså på grund av sammanväxningar eller andra komplikationer nämns inte heller.. tänk om det vore så enkelt som alla tycks tro, att det bara går att fästa upp skiten så blir man bra? Att det är ett stort bukingrepp står inte att läsa någonstans i den här texten..

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1262

Sömnlösa nätter, tidiga morgonar

Det var inte en rolig kväll igår. Först bestämde sig resulax numero två för att fastna (den första rann bara ut utan att ta med sig något och orsakade en enorm ballongmage istället..) och sedan när det väl satte igång (tog cirka en timme upp o ner..) bestämde den sig för att köra en repeat på morgonens pers till tarmtömning. Det vill säga pumpa, pumpa, pumpa. Låter ju bra om det hade funkat normal, det vill säga om tarmen bara tömt sig som den skulle. Problemet är ju den här jävla invaginationen (ursäkta franskan) som envisas med att dyka upp så fort tarmen skall tömmas, och liksom täpper till utfarten. Tarmen jobbar på för att tömma sig och invaginatet fyller liksom ut mer och mer vilket gör att det bara känns som magen blir större o större och värker ännu mer. Lite kommer igenom emellanåt med vissa trixs, som att pressa armbågen i magen på vissa ställen, ändra ställning och så vidare men när man är halvt avsvimmad är det inte vidare lätt att komma på alla de där sakerna.

Det som borde vara så enkelt, var mans (och kvinnas!) rättighet kan vara så förbannat svårt och smärtsamt. Gå på toa borde vara en självklarhet för oss alla. Tyvärr är det inte alltid så.

Hur som helst. Efter den där pärsen och en mage som värkte som skrutt fick maken ta vovvarna på kvällspromenix. Pallade inte följa med. Mådde aber. Riktigt dåligt. Kvällen blev inte bättre efter att jag försökte lena magen med glass. Dum idé. Glassen ville bara upp i halsen och istället orsakade den ett enormt illamående som jag fick dras med under hela natten. Hemsk natt var det. Sov skitkasst (inte så konstigt) och vaknade vid halv fem för att bara ligga o stirra i taket och må dåligt. Ingen bra start på dagen.

Mammsen ska komma hit och göra mig sällskap innan hon börjar jobba idag, känns gött med lite sällskap! Maken var på sjukan självi morse och kollade upp sin mage (jag vet familjen magproblem!) men det visade sig tack och lov inte vara något allvarligt. Tur det. Räcker med en trasig mage i familjen!!

Har precis käkat frukost nu och magen känns som en spärrballong.. men jag hoppas att en promenad med mamma ska göra susen. Behöver ner o handla, kylen börjar bli tom och det känns ärligt talat inge vidare att ta sig nånstans i det här skicket :-/ 

Rask promenad vid magknip

Fick världens magknip efter lunch idag igen. Ja, igen. Testade samma strategi som igår. Det vill säga jag knatade ut och gick en rask promenad, ca fyrtiofem minuter. Magen bara växte och växte och det kändes som den skulle spricka. Under själva promenaden undrade jag återigen vad jag höll på med? Men belöningen liksom kommer när man är tillbaks igen. Gaserna börjar flytta på sig och man förstår varför man begav sig ut. Hade knappast rört sig om jag inte tvingat dem att skaka runt lite. Blir alltså lättare att knåda ut på det viset. Men det är fanimej inte skönt under tiden..

Kommer dock köra samma grej nästa gång.. efter lunch vill säga. Efter kvällsmaten orkar jag ärligt talat inte knata ut igen. Då har jag varit i farten hela dagen och det har blivit dags att stranda i soffan. Precis som den val jag känner mig som. 

Övningar vid magproblem

Idag ska jag köra ett race med medicinbollen igen. Den och dragrepen. Tyngderna också. Det får bli en sån dag. Känner fortfarande av det förra passet i arslet (oj vad det tog! Jag måste ha ett otroligt otränat arsel!) men det ska nog gå. Lite jävlar anamma och kör på. Det har jag i alla fall gott om. Vi får se hur långt det håller.

Anders hjälpte mig att blåsa upp bollen mer imorse. Jag lyckades ju inte få den så full. Nu ser den betydligt bättre ut så jag kanske kan sitta på den utan att den sjunker halvvägs till marken :)

Ska se om det blir nåt bakat idag. Tror inte det. Känns inte som jag hinner med. Tuffe måste badas, klor måste klippas och mat måste lagas.. dessutom tänkte jag försöka hinna med att köra lite avslappningsövningar (bra för onda magar!) och sno ihop ett litet halsband eller två..  webshopen är fortfarande en dröm vem vet om den snart kanske kan bli verklighet..? :) 

Laster

Jag vet inte vad som hände med mig igår. Fick plötsligt ett sånt enormt sug efter naturgodis. Såna där med choklad och yoghurtöverdrag. Smart, eftersom jag inte tål dem med yoghurt. Yoghurt=mjölk. Fattar inte. Mitt normala, vanliga obotliga chokladsug verkar ha gått o lagt sig den här veckan och hjärnan skriker bara efter sån skit jag inte ska ha. I mängder som heter.. orimliga! Dumt. Korkat. Jag försöker bemästra det här lilla begäret genom att proppa magen full med annat (frukt bland annat) och vad blir resultatet av det? Tokjäsningar. Frukt i de mängderna är inte bra. Oavsett vad folk säger. För mycket frukt=för mycket socker= jäser i magen. Speciellt om man ätit annat innan man stoppar i sig frukten och inte låtit det gå tillräckligt långt med tid innan man frossar loss på naturens godsaker.

Frukt ÄR nyttigt, men som med det mesta annat blir det en belastning i för stora mängder. Där är jag nu. Usch. Broccoli, däremot har jag fått nån slags fobi för. Jag som brukar älska broccoli. Nu fixar jag den inte. Inte ens i thaisås. Den smakar liksom.. skumt? Men men det är väl inget att gråta över, det ändrar sig säkert snart igen.

Sov ok inatt, men vaknade alltför tidigt. Magen har varit upp o ner, precis som igår (kanske inte så konstigt efter denna naturgodis o fruktfrossa?) och det blev samma visa som föregående dag - flera resulax och en jävligt smärtsam tarmtömning där det kändes mer som tarmpaketet höll på att åka ur än innehållet i dem. Fy satan vad det känns. Man kan bli svimfärdig för mindre.

Proviva race

Varför går man på sånt skit. När man vet att det inte funkar. Finns flera anledningar. De flesta är alldeles uppenbara och sedan länge välkända:

1. Proviva innehåller betydligt mer socker än bakterier, vilket betyder att nackdelarna överväger fördelarna med hästlängder. Socker föder dåliga bakterier så summan av kardemumman blir att de onda bekterierna frossar i socker och de snälla bakterierna kämpar bäst de kan för att överleva. Vilka vinner? Känns inte så svårt att gissa.

2. Har prövat den förr. Måååånga gånger om. Har aldrig hjälpt. Ändå kan man inte låta bli att tänka att lite extra bakterier kan inte skada. DUMT!

3. Är de någon med kass mage som någonsin blivit bra med hjälp av Proviva?? Jag känner inte till någon... men jag blir mer än gärna motbevisad!

Tja, det där säger väl allt. Hinkat i mig proviva med björnbär i ren desperation då övriga tarmbakterier är slut och det känns som man inte kan käka hur mycket yofu som helst. Försöker trots allt dra ner på mina sojaprodukter och hålla dem på en ganska låg nivå.  Förtuom yofu har jag verkligen frossat i makens goda biffar idag. Usch vad goda de var! Alldeles för goda om jag får säga min mening. Åt som vanligt alldeles för mycket och vad ska man annars skylla på? Om man inte kan skylla på att de var för goda menar jag?

Nu sitter man här o trampar igen med en mage som ser ut som en stor bulldeg. Betydligt hårdare än så bara. Mer lik en jordglob, men såvitt jag vet jäser inte jordglober något. De liksom håller samma form hela tiden - till skillnad från en bulldeg och till skillnad från min mage. En sak är den bra på och det är att växa!! 

Träningsvärk!

Oj, oj, oj. Jag säger bara det. OJ! Det där träningspasset igår känns i musklerna idag. Måste gjort nytta med andra ord? Det var mer ansträngande än jag hade trott att hålla på med den där bollen och de små tyngderna, som egentligen inte vägde mer än en musskit. Men det var nog bra för kroppen att få sig en genomkörare. Hade tänkte köra ett pass idag igen, men som det känns nu mår jag nog bättre av att ge kroppen en dags vila innan jag sätter igång.. kommer väl inte kunna röra mig imorgon annars!

Framför allt känns det i rumpan, armarna (baksidan), axlarna.. tja, det känns väl mest i de kroppsliga delar jag minst använder med andra ord. Skönt faktiskt. Känns som jag gjort nåt bra? Det ska göra lite ont om man tagit i tillräckligt? Jag inbillar mig det i alla fall.

Magen då? Ren o skär katastrof. Tyckte väl den var någotsånär bättre igår under dagen - det vände snabbt på kvällen. Tokbubbla, jäste som sjutton och allt ville upp i halsen. Ska inte käka nån mer pepparkakskladdkaka det smakar vidrigt när man behöver idissla den femtioelva gånger. Usch. Jag klarar mig nog bättre utan. Det sorgliga är att inte ens chokladen smakat bra. Thaimaten ville upp.. tja, allt verkar villa hoppa uppåt istället för nedåt. Hemsk natt, dålig sömn, magen körde och har mått tokilla. Dessutom svettats som en tok fast att det varit ganska kallt ute inatt.

Imorse lyckades jag, med hjälp av bräda och resulax, klämma ur mig mer än jag gjort på länge. Kände mig rätt stolt när jag såg det! Oj, det såg ju nästan på riktigt ut! Däremot började magen tokvärka så jag insåg snart att jag måste ta till en resulax till innan det var läge att bege sig ut på morgonrunda med vovvarna. Sagt och gjort. Tog fyrtiofem minuter och inget hände. INGET! Bestämde mig att försöka vandra runt, blåste håret, fixade med frukost, tog hand om disk. Då satte det igång och började VÄRKA. Tog mig till toaletten med nöd och näppe och där blev jag kvar i en kvart. Magen bara pumpade och pumpade. Kändes som hela tarmpaketet skulle åka ur mig. Smärta! Jag kom inte därifrån. Jag måste haft stopp i hela tarmsystemet med tanke på de mängder jag lyckades pressa ur mig imorse. Ändå tog det inte slut. Nejdå, men jag fixade inte sitta på dass längre. Tarmen värkte som as så det var bara o försöka ta sig därifrån. Vilket jag också gjorde.

Inget tokbubbel efter frukost men känns ändå sprängfyllt. Försökt få tag på min läkare i Stockholm för att få nåt litet mirakelpreparat som kan hjälpa mig, men självfallet går han inte att få tag i. Väntar dessutom fortfarande på intyget han lovade att skicka mig för två veckor sedan..  men.. jag är van.. 

Träning

Har införskaffat mig lite träningsprylar för att försöka stärka upp ryggen, axlar och andra delar av kroppen som annars tar stryk (de har de redan gjort!) av all min bukgymnastik som jag utför dagligen för att få magen att fungera så bra som den bara kan. Mer än tio år av crunchande flera gånger om dagen sätter sina spår när man inte kompenserar träningen med något annat. Jag har helt enkelt inte haft vare sig ork eller lust. Nu har det dock kommit till den punkt när jag inser att jag måste göra något.

Alltså har jag beställt hem några små hantlar, en gymboll, några gummiband med handtag och ett par böcker med övningar för att stärka just dessa delar av kroppen. Får se hur lång tid det tar innan jag kommer igång men planen är att köra igång så snart jag fått ihop alla delar.. får se om det blir idag eller om det dröjer längre. Ibland vill hjärnan mer än vad kroppen orkar med. Återstår att se med andra ord. Men jag vet ju att magen, liksom resten av kroppen, mår som bäst när den tvingas att arbeta lite. Sitta still o jäsa i en soffa blir man inte bra av. Kroppen är gjord för att arbeta. 

Skogspromenader bra för en bråkig mage!

Var ju ute på kantarelljakt med maken igår. Kom hem med storfångst av både svamp och skogens alla insekter. Badrummet kryllade av skumma insekter när vi kom hem. Förmodar att de flesta av dem hade bestämt sig för att hänga med i mitt hår. Urk. Men nu har jag i alla fall sanerat bort de flesta av dem ;) nån har säkert bosatt sig i duschen vad vet jag.. det lär väl visa sig med tiden GAH!

Hur som helst. Den där promenaden i skogen (läs branta bergen) bland stock och sten gjorde gott för en jävlig mage. Kunde vara ute bra mycket längre än jag normalt brukar när jag går på plan mark, så det där ojämna underlaget och att vara tvungen att kliva över högt och lågt gjorde definitivt gott för både kropp och själ. Det kändes att man varit ute och skakat runt när man kom hem. Sen att jag var nära att trilla nerför berget x antal gånger hör kanske inte till saken? Tur man har med en van gubbe som tar emot en när man slinter på den hala mossan.. rekommenderas inte för barnfamiljer! Men det finns ju svamp överallt i skogen, man behöver ju inte bege sig ut på bergsbestigning för att komma åt skogens gud.. även om jag tyckte det var ett ganska trevligt äventyr att komma ut på. Svampar eller ej :) Verkade ju dessutom inte vara ett ställe folk normalt besöker för att plocka svamp på, vilket var desto bättre för oss när vi väl sprang på dessa snår av trattisar och gömmor med stoooora guuuuula fina kantareller.

Makens middag igår smakade mumsmums! Synd att magen ville kasta upp den hela tiden bara. Förtog lite av tjusningen, men smaken var det fanimej inget fel på. O biffarna var inte det minsta gummilika den här gången. Han har lärt sig, karln min. Maizena hör inte hemma i biffar. Ska man binda med något är ägg en utmärkt råvara för den sakens skull.

Kantarelljakt

Det blev en fikarunda i spåret med vovvarna o maken idag. Fikaryggsäcken inte minst. Gick inte hungrig från den promenaden heller ;) Varm choklad smakade otroligt gott i höstskogen!! Vovvarna var inte lika pigga på att gå idag, vilket var lite synd. Har ju inte direkt varit min egen bästa dag, vare sig humör eller orkesmässigt. Hälsan o magen har inte varit på min sida.

Bestämde mig dock, trots spykänsla o en sprängande badboll till tarmpåse (mage) för att glädja gubben o hänga med ut i skogen o plocka svamp. Är rätt bra på att hitta kantareller om jag får säga det själv - det blev bekräftat inte minst idag ;) Blev dock en betydligt längre o mer krävande skogspromenad än jag hade tänk mig från början då vi bara hitta några ynka trattisar där vi hade tänkt leta från början.

Efter en o en halv timme i skogen bland stockar sten o kryp och mossa i håret kom vi hem med två stora påsar trattisar och en rejäl hög stora kantareller. Lycakad jakt med andra ord. Sörplar lite blåbärssoppa nu för att stilla den krampande tarmen. Funkar? Sådär. Ser fram emot kvällens middag som består av hederliga svenska köttbullar (utan kött för min del ;)) med lingon, brunsås (trattissås) och kantareller.. o svensk potatis såklart. Det ska bli gott. Riktigt gott. Maken får en eloge för att han ställer sig bakom spisen idag. Det tackar jag för. 

Underbart är kort

Så sant som det var sagt. Underbart ÄR verkligen kort. I alla fall i min värld. Den härliga lilla frist jag fick från magvärk och illamående igår under dagen tog snabbt revansch under kvällen. Den thaimat som jag sett fram emot så mycket hoppade upp o ner i strupen hela kvällen och likaså den glass o banansmet som jag försökte att bemästra thaiuppstötningarna med. Inte vidare mys med andra ord.

Magen var åt skogen igår eftermiddag. Ville inte vara med nånstans. Resulaxen fastnade, vägrade komma ut och magen spände upp som en jordglob. Blev inte direkt bättre efter maten och innan det var läggdax mådde jag verkligen pyton. La mig kvart i tio helt knäckt. Insåg att det skulle bli en urjobbig natt, vilket jag också hade rätt i. Det blev det. På alla vis. Svårt att somna, vaknade tiiiiidigt av att magen körde som en torktumlare och av detta enorma illamående som vägrade släppa greppet om mig. Var hemskt att ta sig upp imorse o hundpromenaden var inte direkt nån fröjd, trots att vädret var kalas..  mår fortfarande pyton o magen kör.. jag hoppas det ska ge med sig lite under dagen.. 

En härlig höstpromenix i skogen

Idag har varit en betydligt bättre dag än igår. På alla sätt o vis. Mindre kräksjuk, mer sällskap, roligare dag i det stora hela. En liten sväng till götet o en stor glass med tillhörande promenad i solen. Ännu en sväng i skogen i Kungälv med vovvarna och ett par glada sånda dessutom. En smarrig, chokladtoppad fruktsallad när vi kom hem igen (vem sa att det varit en nyttig dag idag ;)) och en härlig thaimiddag väntar ikväll. Några trattisar på vägen.. tja, dagen har varit ok helt enkelt.

Magen börjar (som vanligt vid den här tiden) vandra sin utstakade väg mot helvetet, men det hör på nåt sätt till.. jag vet ju om det.. slår sällan fel.. detsamma gäller idag. Tyvärr. Hade varit kanon om magvärken valt att lysa med sin frånvaro, men jag antar att det vore att hoppas på för mycket.

Vädret har varit höjdpunkt nummer två idag. YR lovade redan imorse att det skulle vara en grå, trist dag hela dagen men ÅTERIGEN hade YR fel. Tack och lov för det. Fel på rätt sätt. Det vill säga de lovar piss och det blir kanon. Eller nåt sånt. Jag var nöjd i alla fall. När man räknar med pest och blir serverad sol kan man inte annat än gilla läget!! Jag bara hoppas resten av dagen skall fortsätta på samma vis, men kanske lika bra att inte hoppas på för mycket.. det brukar bli så mycket bättre när man minskar förväntningarna från början. 

En glad överraskning

Min make överraskade mig igår med en enorm bukett fina blommor när han kom hem från jobbet. Gjorde mig dessutom tjänsten att lämna in och hämta min bil från service. Tack o lov för det. Hade själv inte tagit mig ner till torget i det skick jag var igår.. o ändå fick jag en bukett blommor. Sånt gillar jag! O ändå kan jag inte låta bli att skämmas.. kändes inte som jag var värd dem? Men tydligen tyckte han det och det får jag ju vara glad för.

Hade i alla fall lagat en bränd (!) middag åt honom.. nåja, allt var inte bränt men rotfrukterna tog lite stryk. Tror det mesta berodde på honungsmarinaden jag lagt dem i och att ja hade dem inne Liiiiiite för länge. Laxen var perfekt och rödvinsskyn likaså. Lagat med kärlek om jag får skryta lite :)

Efterrätten tog dock priset, hembakt äpplekaka med vaniljglass. Jag ska erkänna att jag är svag för sötsaker. Inte minst hembakta sådana. Det verkade som maken tyckte om den också, var länge sedan jag såg honom sluka en efterrätt i sådan fart ;) Han kanske känner att han måste hålla takt med mig så jag inte svullar förbi honom alldeles.. ;)

Mådde mindre illa när jag gick upp i morse. Tack och lov för det! Magen körde som vanligt och vid femsnåret satte den igång på allvar. Nåja, jag får vara glad att den inte valde att starta redan vid  fyra.. man får vara glad för det lilla! Jag hoppas att illamåendet håller sig borta idag och att skallebanken bestämmer sig för att göra likadant.

För övrigt har det varit en ganska mysig morgon, en liten Lukas som inte ville låta mig gå upp o bestämde sig för att snutta in sig under min haka (hans nya taktik, jag kommer liksom ingenstans) och Anders som höll fast mig från andra sidan. Vid knävecken låg Tuffe och kurade.. det var inte lätt att ta sig någonstans. Man ska vara glad att man har någon som håller fast en. O slipper vakna ensam med smärta och värk. Ibland hjälper det att göra livet lättare att hantera. Även de stunder då det känns som allt går emot! 

Allt fastnar i mellangärdet :(

Ett nytt fenomen har inträffat. Inte nåt bra, tvärtom. Allt jag stoppar i mig verkar vilja fastna i mellangärdet där det smärtar, orsakar kräkreflexer och vill bara åka upp igen. Har hittils lyckats stå emot men det är oerhört vidrigt. Speciellt på kvällarna och morgonen vill detta fenomen inträffa. Sånt jag ena stunden gillar att stoppa i mig ger mig nästa sekund kväljningar till tusen.

Vill ut o springa men det går inte. Maten vill hoppa upp ur matstrupen. Oavsett när jag ätit. Vill ut o cykla men orkar inte. Mår illa och känner mig energilös. Sitter vid datorn o trampar som vanligt.. tråkigt men det är det enda som för tillfället verkar funka. Till o med brädan är en pers. Allt som ska ner vill upp. Blir ju inte direkt bättre när man ligger upp o ner...

Tänkt laga fetaostöverbakad lax med rotfrukter i ugnen idag. Just nu kväljer det mig det med. Jag hoppas det ändras för jag har total inspirationsbrist. Får väl rädda middagen med lite bärmuffins från igår. De var i alla fall enormt goda och tanken på en sådan får mig inte att vilja kräkas just nu. Det känns bra!

Ska googla lite och se om jag kan hitta nåt annat trevligt recept. Lunchen lär bestå av mackor.. tror jag får svårt att få ner nåt annat under dagen. 

Försäkringskassesamtal - alltid lika "roligt"

Det har varit den hemskaste av morgonar på länge. Trodde ja mådde skit igår, men tydligen kunde jag må sämre. Bevisat idag. USCH! Spyfärdig från fem imorse, magen i total kaos och en betongkeps på skallen. Morgonpromenaden med hundarna, som brukar vara dagens bästa, var en smärre pers.

Inte nog med att jag mådde fan o höll på att gäspa käken ur led större delen av promenaden. Vi mötte typ varenda grannhund i området som jag normalt fasar för att möta (Lukas skäller ut dem, rycker o sliter i kopplet det är hemskt pinsamt han lyssnar inte på något öra..) och dessutom valde en av dessa mattar att stanna o försöka få honom o hälsa på en av deras fyra hundar.. att Lukas är livrädd (det är därför han skäller) verkade inte bekomma henne. Hon ville fortsatt att de skulle hälsa "det här är en tik o hon är snäll" förklarade hon. "jag ser ju att han är rädd det är synd det är bra om han får hälsa". Jo, han FÅR hälsa man han VILL inte. Han kryper mellan benen på mig, tokskäller, rycker o sliter i kopplet håller på o dra omkull mig.. jagar upp Tuffe. Mardröm. O där står jag mitt i allt insnurrad i koppel och mår allmänt fan. Tillslut lyckas jag komma därifrån. Slutkörd.

Nästan hemma möter vi två hundar till..  "neeeeejjjjj". Jodå. En stor doberman och en lite mindre terrier. Lukas sätter igång igen och håller låda. Händerna är helt röd/blåa av allt drag i kopplet. Till råga på allt ringer telefon i samma veva. Försäkringskassan. Jag känner igen numret. Underbart. Fantastiska tillfälle. Kunde inte kommit mer olämpligt. Får svara snabbt o ursäkta mig, be att få ringa upp. Det fick jag.

Väl hemma ringer jag upp o får tala med ännu en ny handläggare. Denna förklarar att min egen är borta ca 3 veckor men kommer tillbaks. Jag får förklara min situation igen o börjar störtlipa i telefon. Fantastiskt. Hon är dock ganska förstående o ber mig kontakt min läkare igen. Säger att jag ju fortfarande lider av samma åkomma o nu dessutom operation. Men att de ändå måste hantera som ett nytt intyg med nya prövningar.. jo, jag vet. Ändå tacksam att hon ringde. Ibland när livet känns förjävligt är det bra att få prata med någon, även om denna någon råkar vara i form av försäkringskassans handläggare. 

Hemgjord glass, bärmuffins och lilla jag

Har haft en bakmaniadag idag. Nån dag ska man ha det med. YR lovade regn hela dagen, vilket de i och för sig haft helt fel om.. det har varit mer eller mindre sol hela dagen, förutom en sväng nu på eftermiddagen när himlen bestämde sig för att öppna sig över oss. Eller tja, inte över oss men över husen. Jag var ju inne och bakade. Lämpligt nog :)

Varför är man sugen på sötsaker o bakverk när magen känns som den ska sprängas mest hela tiden? Som om att inte en smula får plats. Tydligen spelar det ingen roll. Jag måste ha en fruktansvärt dålig karaktär. Men att baka själv istället för att köpa färdiga sötsaker är i alla fall något snäppet bättre än att åka dit hela vägen? Idag blev det hembakta bärmuffins (doftar otroligt gott!) och hemgjord bärglass. Skall trycka ner detta ikväll, när gubben kommer hem tänkte jag. Fuskat lite såklart och smakat på godsakerna (man måste ju veta vad man serverar så man inte skryter i onödan ;)) och de var faktiskt otroligt goda båda två! Glassen är inte helt klar ännu men smeten smakar verkligen mums. Misslyckas jag med glasskonsistensen kan jag leva med att äta glassmeten istället :)

Men så tillbaks till denna jäsande bulle till mage då.. fy fan! Det sprängvärker mest hela tiden och gaserna vill inte flytta sig nånstans. Annat än runt i tarmen då, men de vägrar definitivt att lämna kroppen. Känner mig som en sprickfärdig padda. :(

Här kommer recept på mina muffins. Prova gärna!
Till ca 8 st stora muffinsar (a la american size)

2 ägg
1 dl sötin
2 msk kokossocker
1 tsk vaniljpulver (svart osötat)
1 tsk bikarbonat
1 burk soyayoghurt med jordgubbssmak
1/2 dl hemgjord eller soyayoghurt
Ca 4 dl dinkelmjöl
1/2 dl rapsolja
Nån deciliter frusna bär, ev mer

Gör så här: 
Vispa ägg, sötin och kokossocker pösigt. Blanda ner mjöl, bikarbonat, vaniljpulver, olja, yoghurtarna och till sist bären. Klicka ut i formar (ca 1/3 fyllda) och grädda i mitten av ugnen ca 20 min (tills de är torra i mitten) på ca 175 grader. Gott!! 

Scones

Bakade scones igår. Minns nästan inte när jag gjorde det sist, men kom på igår när det var: i vintras när jag hade mamma över på fika! Ett bra tag sen med andra ord. Oj så gott det var med dessa nygräddade, härligt doftande små skapelser.. att något så enkelt också kan vara så gott? Får bli oftare. Definitivt. Att man blir knökmätt på köpet för att man äter för mycket går ju inte att skylla på sconesen.. det får man väl snarare klandra sig själv för. Sig själv och sin egen dåliga karaktär!!

Sconesen jag gjorde igår bestod av följande (för två personer - det blir rejäla scones!)

Ca 3 dl mjöl (totalt, med utbakningsmjölet)
Ca 1/2 tsk bakpulver och 1/2 tsk bikarbonat
Lite örtsalt
Ca 20 gram fett (vad man nu föredrar igår hade jag naturell olja)
Ca 1 dl hemgjord yoghurt (eller turkyoghurt om man föredrar det, den ska vara tjock!)
1 ägg

Gör så här:
Nyp ihop alla torra ingredienser, tillsätt ägg, fett, yoghurt och knåda ihop till en smidig deg. Dela i två delar och platta till två stora "tekakor" ca 1 cm tjocka. Skåra dem i fyra delar och grädda i 15 min på 225 grader. Servera genast. Jag hade buffelmozzarella, kalkon, grönsaker och apelsin/ingefära marmelad till. St Dalfour har fina marmelader!! Rekommenderas varmt! 

Mineralerna ställer till det

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Pratade med damen som sköter hårmineralanalyserna häromdagen och hon rekommenderade mig att börja om från början med mineraltillskotten. Det vill säga med upptrappningsschemat once again. Därefter stanna upp på det stadie som magen pallar tills den vänjer sig och sedan fortsätta trappa upp. Ok. Det kan jag köpa. Problemet är bara att jag fortfarande ligger på minimidosen som är tre tabletter varje kväll (skall komma upp i tio tabletter tre gånger om dagen för att få maxdosen vilken är den optimala enligt deras uträkningar) och mår apa av dem. Magen är åt skogen. Vad gör man då liksom? Ska man köra på ändå? Känns inte som magen orkar mer påfrestningar än vad den redan har.

URK! Jag säger bara det URK. När man försöker bli bra blir man bara sämre. Jag misstänker att det beror på att min magen inte bryter ner tillskotten som den ska och att dessa blir mer till belastning än vad de gör nytta. Det är bara en teori, men det känns ganska logiskt.. varför ställer de annars till det så mycket? I och för sig är jag ju en sådan person som reagerar negativt på det mesta jag stoppar i mig, inte minst i pillerform.. men ändå. Nån gång borde ju vara det där undantaget som förgyller regeln.. eller hur det nu var?

Magvänlig mat? Not

Har varit en sån där frestelserik dag idag. Började redan imorse. Stooor frukost. Kan jag skylla på att maken jobbade hemifrån idag? Nej, jag kan nog inte det. Hans frukost var nämligen inte vidare enorm. Åt dessutom före mig. Det var MIN egen frukost som hörde till den kategorin. Ensam. Sen dess har det bara fortsatt.

Käkade en STOR portion spaghetti (dinkel) med hemlagad kycklingfärs. Ja, jag vet! Jag försöker lära mig äta kyckling igen. Inser att jag behöver variera mina proteinkällor lite mer eftersom jag så lätt blir överkänslig. Lax och sojaprotein varje dag funkar inte så bra i längden. Så jag försöker med kyckling. Kamouflerad i massa smakrik sås och söndermald till fördärv ;) det smakade bra. Alltför bra. Åt på tok för mycket.

Vad gör jag då? Ont i magen, grinig o jävlig..  jodå, jag sätter naturligtvis (!?) igång och gör en chokladpudding och ett gäng chokladbollar. Som jag planerar att sätta i mig ikväll. Kruxet är bara att chokladpuddingen inte vill stelna.. kan hände det beror på att jag la i en massa jordgubbar i botten..? Jag vet inte. Tycker inte det borde spela nån roll. Kanske ett tecken till mig att jag borde låta bli att äta den där..

Chokladbollarna var nog lite nyttigare. Bestod av dadlar, katrinplommon, osvavlade torkade aprikoser, mandelmjöl, kokosmjöl, rå choklad, kokos.. tja, det var det. De smakade dessutom gudomligt gott. Jag vet att det inte låter så, men det är faktiskt helt sant.

I väntan på att chokladpuddingen skall stelna stoppade jag så i mig ett par bitar mörk choklad med mandel i. Svulleri, svullera? Bara att beklaga. Imorgon får bli en dag i lite mer hälsosamt tecken tror jag. Om jag inte ska sluta som en barbamamma på samma sätt som jag känner mig som en!! :-/ 

Fina klänningar

Var en rätt jobbig dag igår med. Fick inte tag på min handläggare på FK vilket stressade mig nåt enormt och inte heller idag har jag fått tag på henne. Däremot fick jag ett par fina klänningar med posten, som inte kommer åka tillbaks i retur. Jättenöjd! Tänk att nåt så löjligt som ett par klänningar kan hjälpa upp en annars så deppig dag. Prylar över huvud taget. De fyller sällan nån vettig funktion men ändå kan de ge en ett sånt där löjligt lyckorus. I frånvaro av det där som borde komma med hälsan som inte finns kanske? Jag vet inte. Men nöjd var jag!

Tänkte ha dem på ett bröllop i höst och kanske även på min mammas födelsedagsfirande. Beror lite på hur och var det blir av. För övrigt ska jag försöka få ordning på magen som stoppat upp idag. Den värker som attan och har inte velat fungera på över två dagar, då menar jag med överdos av resulax.. så det blir till att försöka bemästra eländet idag och få skiten att röra på sig.. har beställt en ny gymboll och några snoddar som jag tänkte använda till diverse övningar jag hittat i några böcker jag läst. Jag hoppas dessa skall hjälpa. Om inte annat kanske jag i alla fall får lite muskler på köpet ,) Drömma bör man!! 

Lite statistik...

Jag läste några skrämmande siffor häromdagen. Både om det enda och det andra. Det kallas statistik. Sen vad statistik innebär, det är en annan fråga. En sak har jag lärt mig. Statistik kan man vinkla precis hur man vill - så den är egentligen inte något jag hakar upp mig alltför mycket på. Lite intressant är det dock att se siffror på vissa saker..  som till exempel..

"The american dream" - USA speglas ofta som världens främsta nation, inte minst inom landet. Därför är det intressant att notera att vid en rankning av hur "Lyckliga" människor är i olika länder hamnar just USA på tredje plats (!). Lite anmärkningsvärt kan man tycka med tanke på att detta land ofta framställs som en förebild och något att eftersträva för övriga länder i världen. Att invånarna i USA dessutom står för den högsta konsumtionen av antidepressiva medel i världen är också ganska tragiskt. Är det detta vi försöker kopiera?? I så fall tycker jag att den amerikanska drömmen bör omvärderas. Lycklig blir man inte genom att inbilla sig att man är lycklig. Lycklig blir man genom att skaffa sig en självkänsla, ett självförtroende och ha en relativt god hälsa. Utan dessa ingredienser inbillar jag mig att det är svårt att vara lycklig. Materiella ting blir man sällan heller lycklig av. Kolla bara på de fattiga människor i ex Indien som med stolta huvuden går raka i ryggen längs de jordiga gatorna omsvärmade av kor och bilar. Jag tror mycket handlar om att se det man har och att lära sig uppskatta det. Sluta sträva efter saker man ändå inte kan uppnå. Men jag kan ha fel även i det fallet.

Sentimental? Knäpp? Jag vet inte hur jag snöade in på det här men jag tyckte det var intressant bara.. det slog mig nämligen när jag var i USA att folk verkade sträva efter en sak: att visa upp sina flashiga prylar, förhöja sig själva genom att vara med i diverse fina "klubbar", gå på speciella fester i speciella kläder som visade vilken "klubb" just de tillhörde.. för mig var det bara så fel. Allt detta ytliga, för mig var det både skrämmande och främmande även om det också var ganska fascinerande. Indien var en helt annan upplevelse. Jag kom dit och såg med fasa det "centrum" vi körde igenom i den skraltiga bussen. Det centrum som bestod av en smutsig plats fylld med röd jord och en massa kossor och människor som luktade. Män framförallt. Då visste jag inte vilket intryck det här landet skulle göra på mig. Det lämnade starka spår. Människor här visade en lycka och en stolthet som jag aldrig tidigare sett. Många ägde inte mycket, men de var stolta över vad de hade och vad de var. Detta, tillsammans med mycket annat, satte djupa spår i mig. På nåt sätt avundades jag deras otroliga stolthet samtidigt som jag inte kunde förstå hur de lyckades med tanke på allt vi hade som de saknade. Jag skämdes.

Nu skriver jag massa strunt. Jag vet inte varför men förmodligen är det nåt som snurrar i min hjärna. Kanske kommer jag på meningen med det senare, kanske inte. Annars får det helt enkelt vara vad det är, en massa tankar som snurrar i mitt huvud o sällan har en djupare mening.

För att tala mer om statistik..Ca 90 000 människor dör varje år i USA till följd av MRSA orsakade infektioner. I Europa ligger den siffran på ca 25- 50 000 lite beroende på hur man räknar. Allt enl uppgift från 200-talets vetenskap. Jag kan tycka det är ganska skrämmande siffror. Jag undrar om vi tar kål på oss själv med hjälp av teknik, mat eller medicin först?

Läkare utan vapen

..låter som titeln på en bok jag skulle kunna uppskatta. Den finns. Den handlar om antibiotikans uppkomst, dess historia och framtid. Det intressanta är att Alexander Fleming "antibiotikans grundare" i sitt tacktal då han fick nobelpriset 1945 sa följande "Det kan komma en dag då penicillin kan köpas ava vem som helst i affären. Då finns det en fara för att en okunnig människa lätt kan underdosera sig själv och exponera mikroberna för en icke dödlig dos som gör dem resistenta mot medicinen". Så sant, så sant..  men det är inte folk själva som orsakar antibiotikaresistens utan läkarna som så frikostigt skriver ut antibiotika i tid och otid.

Källa: www.2000taletsvetenskap.nu

Vi vet inte vilka mikrober vi tampas mot. De fanns långt före mänskligheten och de kommer överleva långt efter oss. Vi kommer förmodligen ta kål på oss själva utan större bekymmer. Mikroberna kommer väl skratta hela vägen till "banken"... 

Cancer, en diagnos som skrämmer mig

Jag vet inte hur jag kom att tänka på det idag, men jag snöade in på ämnet "cancer". Kanske för att det kryper närmare och närmare och för att fler och fler unga drabbas? Kanske för att min egen far gick bort i denna hemska sjukdom. Som befaras sluka de flesta av oss i västvärlden. Jag tror inte det är omöjligt att hålla cancern borta. Men jag tror att det kräver aktivt engagemang. Jag tror på att vi själva i mångt och mycket orsakar den miljö i våra kroppar som får cancern att trivas, och om vi ser till att denna miljö blir mindre frodig kan vi komma långt i vår kamp emot cancer. Det svåraste, sa någon, är inte att bekämpa cancer. Det är att hålla den borta. Detta tror jag starkt på. Men det är lättare sagt än gjort.

Jag tror själv att jag en dag kommer drabbas av cancer. Den dagen hoppas jag att jag vet vad jag ska göra och att jag inte litar på den traditionella vården med strålning, operation och cellgiftsbehandling som i sin tur försvagar resten av kroppen och enbart fördröjer det ofrånkomliga. Att cancern kommer tillbaks. Jag hoppas att jag är såpass klar i hjärnan att jag kan fixa min egen behandling eller ta mig till ett ställe där man arbetar med att verkligen få bort cancern och inte bara lägga locket på. Boten finns, men den är inte så enkel att den går att lösa med ett piller eller två.

Jag tror att vår kosthållning, vår miljö, alla gifter vi stoppar i oss, smörjer på oss, omger oss av.. allt sånt spelar in. Vår raffinerade mat, vår frånvaro av naturliga råvaror, vårt vanemässigt stora behov av att hela tiden belöna hjärnan med diverse preparat (jag pratar inte bara droger!) och aldrig låta den vila.. allt detta spelar in. Vår försurade miljö i kroppen blir som en försurad sjö. Vad lever i en försurad sjö? Bara en tanke.. men jag står för den. 

En trevlig överraskning

Kom hem efter en regnig promenad med två motsträviga hundar idag. Lukas hade skällt ut varenda katt i grannskapet för att inte tala om de stackars små valpar som vi mötte. Skämdes rejält! Var inte på bästa humöret när vi kom hem igen. Inte innan heller. Har inte mått vidare bra idag. Dagen som skulle varit min operationsdag med så många förhoppningar och förväntningar som återigen bara rann ut i sanden.. det sätter sina spår, inte minst i psyket. Har varit ganska nere idag.

Så kom en liten överraskning på posten. En härligt höstig halsduk med massa glada färger! Vad glad jag blev! Tack Magdalena! Det är många som ifrågasätter om änglar finns. Mitt svar är att det gör dom. De finns mitt ibland oss, men vi ser dem inte. Kanske är det det som är meningen. De dyker upp när vi minst anar det och kanske är det då vi ska öppna ögonen och se vad vi faktiskt har framför oss. Att tänka positivt när livet känns mest negativt är inte lätt. Att tänka positivt när man mår apa gör inte att man blir frisk. Men det gör det lättare att hantera vardagen. Jag läste en intressant artikel idag, just om positivt tänkande. 2000-talets vetenskap heter tidningen och jag kan varmt rekommendera den. Otroligt intressant läsning. Tar upp sådant andra tidningar backar för och sånt som politiker och andra maktgalningar i det här landet starkt motarbetar. Vissa saker måste man ta reda på själv, andra får man lite till den högre expertisens förmåga.. eller?  http://www.2000taletsvetenskap.nu/

Sömnproblem? Prova Key Melatonin

Jag har länge använt Key Melatonin Night för att få sova en hel natt. Har problem med sömnen och sover sällan bra. Key Melatonin blev en smärre lösning för min del. Låter som en klyscha eller reklampropaganda kanske, men det är faktiskt helt sant. Sömnen blev bra mycket lugnare.

För tillfället använder jag dem inte då jag tar lite för många andra tillskott och vill veta vad som gör vad. Jag kommer definitivt gå tillbaks till Key Melatonin så snart denna kur är över. Skillnaden i sömnkvalitet är markant. Drastiskt till och med. Sover uruselt, vaknar tidigt och känner mig helt slut när jag ska gå upp..

Kika själv om du är intresserad..   http://www.keymelatonin.com/health_experts.php

Urinvägsinfektion BORTA med URILAN

Det funkade! Urilanet alltså. Körde stenhårt med massa citronvatten (två pressade citroner o två liter vatten ;)) och några urilantabletter igår och vips så gav urinvägsinfektionen med sig. Tack och lov för det. Tog en lägre dos urilan än vanligt men de två tabletterna på morgonen gjorde susen direkt. Thank heaven seven eleven. Eller nåt sånt.

Ett problem mindre, tackar jag inte nej till. Det räcker så gott med de jag redan har.

Däremot har jag sovit uruselt inatt. Vaknat flera gånger, svårt att somna om. Ont i nacken, ont i huvuvet, mådde illa som fan.. även imorse o nu. Proppar i mig en massa frukt för att få upp blodsockret - långt innan frukost (brukar annars promenera på tom mage men inte sista dagarna det har inte funkat) o sen en rejält portion yofu med flingor, nötter, banan och linfrön.. muesli menar jag såklart.

Försökte mig på att ringa min handläggare på FK idag igen men utan större lycka.. hon är sjukskriven.. fantastiskt. O jag som behöver komma i kontakt med henne NU. Den förra handläggaren jag hade blev också sjukskriven - och kom inte tillbaks. Jag orkar inte dra hela historien en gång till för ännu en främmande människa. Urk. Berätta om min vardag, mina besvär, hur de begränsar mig, vad jag måste göra för att hantera min vardag.. osv osv. Det är ganska knäckande faktiskt. Det är i såna lägen man känner av hur onormal man verkligen är. Hur otroligt begränsad vardagen är. Jag försöker glömma det. Det är inte vidare lätt. Jag blir påmind varenda dag. Varenda timme. 

Ingen operation denna gång heller

Jag skulle varit opererad imorgon. Såg fram emot det, men som vanligt vänds min värld upp och ner på grund av oväntade orsaker. Operationen inställd på obestämd framtid, även om jag är lovad att jag ska få den. Strul på alla håll och tja.. vad ska man säga. Livet kunde vara lättare! Känner mig inte vidare munter idag. Såg fram emot en höst med en mage som var åtminstone lite mer på min sida, men har insett att så inte kommer bli fallet. Kanske blir den av senare i höst men som det ser ut nu kommer jag inte få den förrän i nästa år. Vi får se. Den som lever. Att tjata har jag blivit bra på men ibland funkar det inte ens för mig,. 

D-vitaminöverskott nr 2

Fick en väldigt intressant länk mailad till mig då jag skrev om riskerna med överskott av vitamin D. Så intressant att jag bestämt mig för att dela med mig av den till er andra som inte sett denna kommentar från "Lotus". Tack! :)

Den tar upp riskerna med kostillskott innehållande D-vitamin och sambanden med kronisk sjukdom/inflammation. Läsvärd. Definitivt. Jag rekommenderar alla som funderar att läsa på..

http://mpkb.org/home/pathogenesis/vitamind

Urinvägsinfektion, Urilan mm

Det har varit en trevlig helg men samtidigt en väldigt jobbig sådan. Åkte i fredags upp till min kusin i Strängnäs och blev under helgen omåttligt bortskämda med god mat, mycket mat och trevligt sällskap! Oj, vilken gourmetkock min kusin är!

På fredagen bjöds vi en gudomligt god fisksoppa, naturligtvis med hemlagad fond.. därefter en fantastiskt god chokladsorbet (fast jag skulle snarare kalla den en härligt rik chokladmousse ;)) och där var ribban satt.. rullade hem på kvällen. I lägenheten som vi övernattade i (vi fick låna deras, som de dessutom fräschat upp snabbt inför vår ankomst!) rådde rena rama hotellstämningen. Rosor på bordet, på toaletten, kylen fullproppad med mat och en stor skål med frukt. Vad kan man mer önska sig?

Lördagen var det kräftskiva på menyn. Först möttes vi på stan för att inhandla lite ost hos den lokala osthandlaren och sedan blev vi bortskämda med lunch hos kusinen. En oväntad kombination som jag med stor skepsism käkade mer än väntat av. Musslor och pommes frites! Tydligen nån belgisk nationalrätt, och jag som inte ens gillar musslor.. MEN med Connys hemlagade aioli o hemgjorda pommes funkade det över förväntan. Det gick en väldig massa aioli för min del men so what.. jag åt musslorna i alla fall! Bara en sån sak.

Kvällens kräftskiva var också en kulinarisk orgasm. Det var bara kräftorna jag kunde skryta med att ha käkat bättre. Havskräftor. Riktiga kräftor ,) Nu var det insjö kräftor men till o med dessa smakade förvånansvärt bra ;) Förutom detta bjöds det på laxpaj, bröd, hemlagad aioli, fårost, hembakt äpplepaj (gudomligt god sådan!) och en väldigt mysig kväll i ett värmeljusupplyst växthus!

Hemresan däremot var mindre rolig. Så jäkla trött... så jag mådde illa. Vi brukar turas om att köra hem, jag o maken, men igår var det han som fick stå för det mesta av körandet (tack för det!). Jag var så trött att jag kände mig sjuk. På riktigt. Magen var inte heller i nån vidare kondition o igår vände den sig ut o in.

Inatt vaknade jag, inte helt oväntat, med en sprängande urinvägsinfektion. Löste detta med två tabletter urilan som hållit den i schack sen dess. Förmodar det blir fler tabletter snart men den tog smärtan snabbt. Kunde inte gå en meter från toa innan jag fick i mig dem.

Magen däremot står tokstill. Ja, på grund av urinvägsinfektionen såklart. Känner inte trycket. Bara smärtan. Inte bra alls,. Jag hoppas det ska ge sig under dagen. Idag är ingen bra dag.

Drar ner på mineraltillskotten

Bestämde mig igår för att dra ner på de mineraltillskott jag stoppar i mig. Minska dosen betydligt eftersom magen varit ren katastrof sista veckorna. Jag vet att jag behöver den mängd som rekommenderats och som jag fått ordinerat men just nu måste jag ärligt talat kolla om det är dessa piller som ställer till det i magen. Orkar ärligt talat inte ha det så. Hade kunnat funka nån vecka max, men tre..? Utan att det visar minsta tillstymmelse till att ge med sig? Jag pallar inte det. Meningen med dessa piller var att må bättre, att magen skulle smälta maten och att dessa jäsprocesser skulle minska. Inte tvärtom vilket är fallet för tillfället.

Nu vet jag självfallet inte om det är tillskotten som ställer till det men det lär ju visa sig snart. En helg utan dem (jag tar inte med dem till Strängnäs, det blir för många burkar att hålla reda på!) borde göra viss skillnad i så fall.. så på söndag antar jag att jag har mitt svar.

Frågan är bara vad jag gör om jag nu mår bättre utan dem??? Skall jag sätta igång igen på måndag då eller hur gör jag? Upptrappningen och tillvänjningen verkade ju inte funka så bra i så fall och jag verkar ju inte tolerera dessa tabletter så bra heller i så fall. Frågan är om jag över huvud taget bryter ner dem som jag ska? Om de gör den nytta som förväntas av dem eller om de bara blir ännu en belastning på mitt redan överbelastade system? 

Vitamin D - överskott

Det talas ganska mycket om detta fantastiska vitamin i pressen och bland hälsofantaster för tillfället. Om hur det kan både förebygga och bota den ena åkomman efter den andra. Hur de flesta av oss lider stor brist på detta viktiga vitamin.

Det stämmer säkert. De flesta av oss får i oss för lite D-vitamin, inte minst då vi skyler våra kroppar med kläder och solkräm och förhindrar solen från att träffa vår hy och på så sätt förhindrar bildningen av vitamin D från solen. Många av oss äter för lite fet fisk, äggula, lever, mejeriprodukter (som dock är berikade med D.vitamin och sällan innehåller D i dess naturliga form). Vitamin D brist kan ge upphov till en rad olika sjukdomar och tillstånd. Depression, autism, osteoporos, infektioner av olika slag (immunförsvaret påverkas) komplikationer vid graviditet, cancer osv.

Man rekommenderar ganska stora doser vitamin D i kosttillskott för att få i sig tillräckliga mängder. Flera bolag har råkat i luven med kontrollorganisationer på grund av dessa rekommendationer, men vem har egentligen rätt? Det forskas mycket inom detta område. Framtiden får utvisa.

Vad man talar mindre om är överskott av vitamin D. Googlade lite på detta och hittade en artikel skriven av en forskare (källa kommer efter citatet)

Artiklarna fick mig att fundera lite på riskerna med att överdosera D-vitamin. Ingen av artiklarna tog upp det faktum att D-vitamin är fettlösligt och därför lagras i kroppen om man får i sig ett överskott. Det kanske är svårt att få en överdos D-vitamin genom att äta mycket fisk eller ligga och pressa i solariet (då är det helt andra risker man utsätter sig för). Men många som läser om sådana här studier går säkert och köper kosttillskott i hopp om att förlänga livet. Då är risken större att man får i sig för mycket.

Eller?

Enligt FASS behöver en vuxen få i sig en engångsdos på 1875-2500 mikrogram D-vitamin för att det ska vara skadligt. Tittar man på apotekets multi-kosttillskott innehåller de runt 5 mikrogram D-vitamin per tablett. Den högsta koncentrationen jag hittade var ett specifikt D-vitamin kosttillskott som innehöll 25 mikrogram. Fet fisk som tex lax innehåller kring 12 mikrogram/100g lax. Ett ägg innehåller ca 1 mikrogram. Man skulle alltså behöva klämma i sig tusentals ägg eller hundratals multivitamintabletter eller laxportioner. Men nu gäller det här som sagt en engångsdos. Själva kruxet med D-vitamin är ju att det är fettlösligt och lagras i kroppen.

Hur är det då med halveringstiden på D-vitamin i kroppen?

Enligt Wikipedia ligger den på ungefär 1 månad. Det innebär att maximal dos/dag för att undvika förgiftning är betydligt lägre än 2000 mikrogram. Enligt Wikipedia är dagliga doser på upp till 60 mikrogram under lång tid ok. Alltså inte alls omöjligt att överdosera D-vitamin, men det krävs mer än att man tar något extra vitaminpiller per dag eller börjar äta lax varje dag för att man ska hamna i riskzonen.


Källa: http://forskarbetraktelser.blogspot.com/2007/11/om-risken-att-verdosera-d-vitamin.html

Att överdosera D-vitamin verkar med andra sidan ganska svår. Fel! Jag har nämligen fått veta, genom den hårmineralanalys jag gjorde i början av sommaren, att jag hade på tok för mkt D.vitamin lagrat i kroppen. Förklaring? Jag äter väldigt mycket fisk, men varken mejeriprodukter eller lever. Jag tog tillskott från just holistic varje dag då jag hoppades detta skulle hjälpa mot min enorma trötthet och jag var ute i solen varje dag. Mer än så gjorde jag inte. Tydligen räckte det för att orsaka ett överskott i kroppen. Inte så svårt med andra ord. Har nu fått restriktioner och skall undvika alla tillskott med D.vitamin i. Undvika att äta för mycket lax. Rätt intressant iakttagelse med tanke på allt fokus på hälsoeffekterna av detta vitamin. Nu tror jag det mesta i min kropp beror på obalans mellan vitaminer och mineraler och inte direkt på överskott. Kroppen utnyttjar helt enkelt vitaminerna o mineralerna på fel sätt. Men för dem som är mindre insatta o stoppar i sig dessa piller i hopp om en bättre hälsa på sikt så kan det vara nog så skadligt. Ett vitamin skall sällan tas ensamt om man inte har en konstaterad brist. Det orsakar lätt en obalans mellan övriga vitaminer och det leder knappast till nån förbättring av hälsan. Tvärtom. 

Lite från gastrokuriren från Nr 5 2010 om nya läkemedel för IBS C framförallt. Det vill säga så kallad "ibs med förstoppning" eller CC (kronisk förstoppning). Hur många av dessa läkemedel har idag blivit godkända? Ibland kan man undra ifall de flesta av dem hålls undan marknaden på grund av kostnadsskäl? Att flera av dem kan hjälpa vissa grupper av patienter är jag helt övertygad om:

Sekretionsstimulerande läkemedel
Linaclotide (1) – en guanylat cyklas-C (GCC) 
receptor agonist, en stabil peptidanalog till 
guanylin och uroguanylin. Läkemedlet stimulerar GCC-receptorn och ökar halten 
intracellulärt och extracellulärt C-GMP. 
Detta leder till hämning av afferenta smärtsignaler samt aktivering av kloridkanaler 
som ger ökad sekretionen i tarmen. Således 
har läkemedlet potential att minska såväl 
smärta som förstoppning. Både behandling 
av kronisk förstoppning (CC) och IBS-C har 
undersökts i Fas 3-studier. Vid kronisk CC 
ses goda resultat med signifikant ökning av 
spontana tarmtömningar jämfört med placebo (p<.0001). Vid IBS-C ses signifikant 
effekt på såväl förstoppning, uppblåsthet och 
buksmärta vid jämförelse mot placebo. Läkemedlet har i studierna tolererats väl. Diarré 
är den vanligaste biverkan och drabbar cirka 
15%. I studierna har 4% av deltagarna avbrutit behandlingen på grund av denna biverkan. 
Lubiprostone (2) – en kloridkanals (CIC-
2) aktivator. Läkemedlet ökar vätskesekretionen i tunntarmen via aktivering av 
kloridkanaler. Tunntarms- och colontransit 
påskyndas av läkemedlet men ingen ökad 
motorisk aktivitet kan uppmätas varför 
effekten tros bero på enbart ökad sekretion. 
I placebokontrollerade studier har läkemedlet en signifikant effekt på såväl antal 
spontana tarmtömningar som buksmärta 
och uppblåsthet. Läkemedlet är godkänt i 
USA under varunamnet Amitiza®. Indikationerna är CC (24 mikrogram x 2) och 
IBS-C hos kvinnor över 18 år (8 mikrogram x 2). Läkemedlet är ännu ej godkänt 
av regulatoriska myndigheter inom EU och 
således ej tillgängligt för förskrivning i Sverige. Illamående och diarré är de vanligaste 
biverkningarna.
Serotoninerga läkemedel
Prucalopride (3) – en starkt selektiv 5-HT 
4 receptor agonist. Stimulering av receptorn leder till effektiviserad tarmmotorik. 
Läkemedlet stimulerar receptorn mycket 
selektivt och man har inte (till skillnad 
mot Tegaserod och Cisaprid) sett någon 
ökad risk för kardiovaskulära biverkningar. 
Läkemedlet saluförs under namnet Resolor®. I placebokontrollerade studier har 
läkemedlet en signifikant effekt på antalet spontana tarmtömningar. Primär endpoint i dessa fas 3-studier har varit minst tre kompletta, spontana tarmtömningar/
vecka i genomsnitt under en 12-veckors 
behandlingsperiod. Poolade data från 3 
studier (n=1284) visar att detta uppnås av 
nästan 25% i behandlingsgruppen jämfört 
med cirka 10% i placebogruppen (p<0.001). 
Man noterade också att 75% av patienterna 
i behandlingsgruppen ökade antalet spontana tarmtömningar med minst 1/vecka. 
Preparatet har i studier tolererats väl, de 
mest frekvent rapporterade biverkningarna 
är diarré, buksmärta, huvudvärk och illamående. Dessa biverkningar var mest framträdande vid behandlingsstart för att sedan 
minska betydligt i frekvens. Läkemedlet är 
godkänt inom EU för kvinnor med CC där 
annan behandling ej är tillräcklig (2 mg 
1x1). Prucalopride kan förskrivas i Sverige. 
Läkemedlet är ännu ej studerat för IBS-C 
men man kan förmoda att en indikationsglidning mot denna diagnos är att förvänta


Källa: http://www.svenskgastroenterologi.se/Gastrokuriren/GK-5_10.pdf

Bakdag - eller kallas det tröstätning?

Är en såndär dag idag. Har inte lust till nånting. Var ute med vovvarna i skogen som jag hade planerat men magen molvärkte hela promenaden o var en smärre pina. Luften var dock otroligt skön! Inte minst att andas. Härligt klar och hög. Ganska varm dessutom. Den här delen av hösten gillar jag.. regnet som kommer däremellan gillar jag desto mindre.

Lukas har inte varit på sitt bästa humör idag. Speciellt inte under promenaderna vi tagit. Urk. Drar o sliter i kopplet, skäller, lägger sig ner, lyssnar inte på nåt jag säger.. allmänt trotsig med andra ord. Har inte varit vidare glad på honom idag. Det tar på krafterna att behärska sig när man redan mår skit o får en sån respons på något man hade hoppats de skulle uppskatta. Ok, jag ska inte säga "de" för Tuffe verkade gilla läget fantastiskt bra!

Tror jag ska baka nåt idag (igen). Fick massa bra förslag på min FB sida. Ibland är det bra att fiska efter tips! Smulpaj, kladdkaka, scones.. jag blev förvånansvärt sugen på scones! Evigheter sen jag bakade dem.. nygräddade med apelsinmarmelad är de helt ljuvliga dessa små varma "sssss-gone" ar ;)

Imorgon bär det av till strängnäs för att gå på kräftskiva. Får se hur det går med tågresa o allt.. ser inte fram emot fyra timmar stillasittandes i SJ:s våld. Det brukar oftast sluta på ett sätt. Men jag hoppas de håller tiden imorgon. Jag lär må apa när jag kommer fram ändå. Det räcker utan vidare förseningsont. 

En jobbig morgon igen

Vaknade idag till ännu en jobbig morgon. Regnet smattrade mot rutan men jag insåg faktiskt ganska snabbt att det var högst tillfälligt. På nåt sätt trodde jag imorse att yr skulle ha rätt, med all rätt! Ute skiner solen glatt igen.. jag önskar bara magen var på lika glatt humör.

Sprängvärkte redan från scratch. Vaknade av att den körde flera gånger inatt. Det plus detta jäkla illamående. Proppade i mig lite osvavlade aprikoser (min nya last!) innan hundpromenaden o fick väl lite bukt på illamåendet men magen blev bara sämre o sämre. Själva morgonpromenaden var, det fina vädret till trots, ganska jobbigt. Oavsett hur positivt man försöker tänka är det svårt att faktiskt GÖRA det när magen sprängvärker så man håller på att krevera. Frukosten var god men en plåga att få ner. Kändes som jag besökt en indisk buffé efteråt. Inte direkt optimalt sätt att starta dagen på?

Min plan är nu att få ordning på denna värk (jag misstänker att jag inte kommer ha någon större framgång men ändå..) o sen bege mig ut på en promenad i skogen med hundarna. Skönt att komma bort från allt oljud, all trafik och bara rensa tankarna. Skulle väl bege mig ut och springa eller cykla men orken tryter. Jag får försöka lyssna på kroppen idag. En promenad i skogen får duga.

I eftermiddag är det dags (har varit det en vecka nu men återigen, jag har inte haft ork) att hämta ut mitt nya körkört. Min nya identitet. Officiellt. Namnbyte efter giftemålet orsakar en del extra pappersjobb ;) att lära mig skriva nya efternamnet kommer inte vara lätt. Har inte varit lätt. Ser ut som nåt en barnunge hafsat ner. 

Vettigt läkarsamtal

Min läkare i Stockholm, som inte ringde igår, ringde tillslut idag. Tack o lov säger jag för det! Äntligen nån vettig att prata med som kan ge mig lite raka besked.

Kändes skönt att prata med honom. Han är ingen trollkarl och som han sa han har ingen kristallkula men han har lite statistik att komma med. Talande sådan - och en erfarenhet de flesta andra läkare saknar inom området motilitetsstörningar o tarmar som sitter fel! Var ett ganska jobbigt samtal men ett samtal jag behövde. Jag får tacka för det .Att man kan bli så glad över att en läkare faktiskt ringer? Det är rätt sjukt men det räddade mycket idag. Vad det gällde ber jag att få återkomma till vid senare tillfälle. Som med så mycket annat nuförtiden!! 

Ett sent inlägg om vätska i buken

Det blir ett sent blogginlägg idag. Hade inte tid imorse. Ibland vill livet inte som man planerat själv. Men bättre sent än aldrig? Var en jobbig morgon. Tidigt upp är aldrig bra för min del. Även om jag behöver gå upp tidigt för att bli klar i tid. Före sju strejkar magen värre än vanligt o jag får sällan ordning på den. Idag var jag uppe sex och det kunde alltså bara gå på ett håll: dåligt.

Började med totalstrejk i magen o vätska på höger sida i buken. Aldrig bra när den hamnar där eftersom den inte går att knåda igenom när den ligger på det viset. Ska ju igenom hela tarmen innan den går att göra nåt åt. Innan den kommit dit skapar den helvete. Värk. Uppblåsthet (jag pratar INTE om vanlig uppkördhet här utan när det känns som skinnet håller på att gå sönder för det gör så förbannat ont). Sen gasar det upp sig när det istället fastnar på vänster sida. Det är där man har chans att göra något åt eländet. Men som sagt innan det kommer dit har man haft en förmiddag i helvetet. Man är redan slut när man nått så långt. En sådan dag, som idag, blir aldrig bra. Hur mycket man än försöker. Att tänka positivt är lätt att säga, men svårare att göra när man är mitt uppi eländet. Att inte tänka på magen är ännu svårare då magen styr större delen av vår kropp o påverkar det mesta här i livet. Själen inte minst.

Jag har varit en bitch idag. Känner det på mig, med mig. Ja, usch. Jag har varit grinig o ledsen o säkerligen en pest för min kära make. Jag skäms och jag ber om förlåtelse gång på gång men jag önskar att jag slapp ha det så. Att jag slapp be om förlåtelse. Att jag kunde få må bra o inte känna mig sån här. Att det inte fanns nåt att be om förlåtelse för. Han är en klippa min man. Han tröstar när han behöver o går undan när han känner att det passar bättre. Jag är oerhört tacksam för mina nära. Min make inte minst. 

Baka baka liten kaka

Vädret är pissigt idag. Blåser småspik och regnar som tusan. Dränkt två gånger om. Regnkläderna håller inte måttet och är blöta igenom sen igår. Blir till att inhandla nya, av bättre kvalisort? Skorna är pissblöta de med. Vill inte torka. Lika fuktigt inne som ute känns det som.

Passar på att baka lite idag. Gjort en äpplekaka på mandelmjöl och stekta äpplen (doftar ljuvligt!) och precis satt två långjästa bröd i ugnen. Ser fram emot att sätta tänderna i dem ikväll.

Recept som följer:
Bröd 
3 dl kallt vatten
10 g jäst
Salt efter smak
6 dl dinkel och lite pumpafrön

Gör så här:
Lös jästen i vattnet. Blanda ihop resten av ingredienserna snabbt. Jäs under bakduk ca 40 min. Kör vik och vila principen 3 ggr och jäs ca 40 min mellan varje gång. Efter tredje viket jäs degen 60 min. Stjälp upp i bakform och jäs ytterligare 60 min. Sätt ugnen på 250 grader i god tid. In med brödet i ugnen med två isbitar på en plåt på botten. Öppna luckan efter 15 min och därefter var 5e min för att fukta av. Kika på brödet efter ca 35 min totalt för att se om det är färdigt. Skorpan ska va krispig!

Fotnot: För vik och vila metoden se Martin Johanssons enklare bröd :) 

Samtal från kirurgen

Samtalet från kirurgen kom igår eftermiddag. När jag minst anade det, men man kan inte vara förberedd på allt? Gick inte som jag hade hoppats men det är en annan historia.. som kommer senare. Kände mig rätt tom igår. Jag visste väl egentligen vad han skulle säga, men man kan alltid hoppas på en annan utgång. Man kan ju inte veta förrän man fått ett ordentligt svar?

Hur som helst. Inte nog med det. Fick ett mail idag. En rak käftsmäll det också. Vad som stod i det vill jag inte kommentera här, inte än, det var ganska personligt. Men jag kanske återkommer till det senare. Jag kanske behövde höra det och kanske var det såpass rakt som det behövde vara för att ge mig den tankeställare jag behövde? Jag vet inte. Vissa saker vet man redan innan man får svar på dem. Andra saker behöver man höra innan man fattar vad man redan visste - men inte hade insett.

Komplicerat inlägg det här. Summa summarum, och som det där mailet avslutades: livet levs framlänges men förstås baklänges. Så sant som det var sagt. 

Mina vårdkontakter..

Ja, det är en tjänst som används flitigt i det här hushållet. Av mig framförallt. Lättare att komma i kontakt med vården där än vad det är på telefon har jag kommit fram till. Man får i alla fall svar - sen att det kan dröja både tre dagar och flera veckor.. det är en annan sak. Tillgänglighet är ett kluvet begrepp. Om tillgänglighet innebär att man får ett svar som säger "Jag har lagt en lapp" och som sedan inte följs upp av någon fortsättning - då kan man fråga sig vad innebörden av "tillgänglighet" är i det fallet. Om man får ett "läkaren ringer upp dig" till svar blir man smått ihjälstressad - innebär det att man skall gå med telefonen på sig dag o natt o inte våga gå på toa utan att bära den med sig? Tid och datum verkar överskattat. Det minsta man kan begära vore väl ändå att få veta vilken dag man förväntas kunna ta ett läkarsamtal. Men tydligen har jag fel även där.

Väntar nu alltså på att mina "lappar" skall gå fram till berörd person och att denne i sin tur skall fatta luren och ringa mig. Fantastiskt. Hur länge det kan tänkas dröja återstår att se.

Har varit en seg dag. Tog vovvarna på en långpromenix i förhoppning om att det skulle bli en lugnare eftermiddag. Tog dem även med en sväng till torget o ännu en promenad tillsammans med mamma. Hjälpte det. Inte. Resulterade i hundslagsmål som jag fick gå emellan strax efter att vi kommit hem. Som slutade hur? Med skrubbsår på Tuffes hals o en nedblodad päls. Var dock inte hans blod som jag först var rätt för utan från det bett jag själv fick i hakan när jag gick emellan o särade på dem. Fantastiskt. Inte nog med att man har blemmor i fejjan nu har man bitmärken också. Jaja, jag har väl aldrig varit nån skönhet ändå så - det är väl inget att gräma sig över. En ärrad själ är en själ som levt sa någon till mig en gång...  det var en vis själ. 

Läkarsamtal..

Har sedan förra veckan väntat på att min kirurg skall ringa upp mig. Ärende jag måste diskutera. Ganska allvarligt dessutom. Sköterskorna är medvetna om vad det handlar om o vet att jag MÅSTE ha tag i honom men ännu har inget hänt. Lovar runt men håller tunt?

Ringde sköterskan idag igen för att höra, men nej de har ännu inte fått tag på kirurgen. Bara en vecka kvar o de vet inte ens om han är på plats? Hur svårt kan det vara att ta reda på? En vanlig dödlig som jag själv kan få reda på det genom att ringa växeln o fråga, men på samma avdelning har de ingen koll? Vart är vården påväg egentligen? Jag ringer inte om det inte är väldigt viktigt, det är ett som är säkert. Nu är det viktigt o då ringer jag. Men men, vad är väl en bal på slottet.. som jag sagt så många gånger förr. Jag får vänta o se. Vänta har jag gjort mycket det här året. Det leder bara till mer väntan.

Magen var lika svullen igår. Kanske något bättre på kvällen än under dagen. Hade stekt kantareller till lunch med min mamma. De kom ut hela i dasset fem timmar senare. HELA! Ja, det flöt ett helt gäng med svampar i toan. Mys. Inte. Man undrar vad som händer i min tarm egentligen? Inte konstigt man har ont i magen. Tarmen måste spasma konstant.

Idag har illamåendet varit bättre i alla fall. Ingen svimkänsla heller. Bara denna jävulsmage. Men den hör ju liksom till vardagen. Jag hoppas på att vakna en dag o inse att den inte är det. Att den är ett minne blott. Som jag kan skratta åt. Det vore lycka det. Ren lycka. 

Ute skiner solen..

Yr lovar regn. Hela kvällen. Jag kikar ut genom fönstret. Det har visserligen drypt av fukt hela dagen och imorse mullrade åskan - MEN nu lyser solen! Yr har fel. Glad är jag för det. Smhi med. Ännu gladare. Finns inget bättre än när väderprognosen blir bättre än utlovat.

Haft kära mamma på besök idag. Det blev två långa härliga promenixer, en hel massa kantareller som dessvärre slank ner redan till lunch (gudomligt goda!) - den som inte spar han heller inget har.. :-/ sen blev det två klippta vovvar (nya klippmaskinen ME LIKE!) och en klippt mamma.. korthårig familj med andra ord!

Har precis satt i mig en kopp kaffe och ett par chokladbitar. Trampar på för att få ordning på en överjävlig mage. Den har inte varit snäll mot mig idag. Jag har ändå skött mig väldigt bra. Hjälper inte. Spyfärdig mest hela tiden. Magen vänder sig. Men men, vad är väl en bal på slottet?

Ser inte fram emot morgondagens uppdrag;: jaga läkare igen. Man kan faktiskt ha roligare saker för sig men min tid verkar vara ägnad åt just detta;: jaga läkare som inte ringer upp. En sak är säker: det är inte det som är meningen med livet. 

Svull-lördag

Löpturen igår var den hälsosamma biten av dagen. Magontet, illamåendet, skallebanken o allt godis.. hörde inte dit. Inte heller den brakmåltid vi käkade på kvällen. En enorm spättarullad med laxfärs tillsamans med en gudomligt hemgjord pesto (tackar jag maken för!!) bästa jag ätit på länge.. serverat med en hemlagad risotto. Det var MYCKET mat. Trodde inte jag skulle få ner det. Men på nåt sätt gick det. Sista biten fick jag faktiskt trycka ner. Jag vet inte varför jag var ju redan i explosionsstadium, men det var så hiiiimelskt gott!

Att den där pajen från dagen före stod o väntade på att bli uppäten efteråt kändes inte direkt som något man såg fram emot. Igår heller. Jobbigt med tanke på att pajen faktiskt var gudomligt god den med. Väntade till halv tio innan vi fick ner den. Det tog emot men det smakade MUMSIGT. Som två späckade sälar rullade vi isäng igår, kanske inte så konstigt jag vaknade med en mage som vände sig ut o in.. typ.. :-/

Idag ska jag ta det lugnare tänkte jag. Maken ska iväg på golftävling tillsammans med min bror och jag tänkte roa mig själv tillsammans med mamma o hundarna. En härlig promenad i regnet kanske? En fika på sundsby? Ah, jag skulle ju klippa hennes hår ja. vi får se vad som hinns med idag. 

Löprunda

Igår var inte den nyttigaste dagen i mitt liv. Så mycket har jag nog redan lyckats förmedla.. MEN det var heller inte den absolut mest osunda. Jag kom faktiskt iväg på min efterlängtade löprunda med maken - och klarade av hela rundan utan att bromsa en enda gång! Bara en sån sak! Stolt kände jag mig, det måste jag erkänna. Gud så gött det var att bara komma ut o rensa tankarna.. sen att det kändes REJÄLT i benen, att flåset inte var på topp och att det KÄNDES att man inte är i samma form som man var innan sommaren- det är en annan femma. Nu kan det ju bara bli bättäre? Första löprundan avklarad det var liksom det som var hindret. Alla ursäkter jag hittat på för mig själv.. har det inte varit väder har det varit nåt annat.

OK, jag har haft ganska bra ursäkter faktiskt, en skadad fot, en vrålförkylning som vägrat släppa greppet om mig.. o en massa annat. Men igår kom jag alltså äntligen ut. O gud så gött det kändes. Inte bara i kroppen utan även i magen. Ska försöka göra det till rutin igen. Springa några gånger i veckan. Vi pratar inte flera mil, nån halv för att skaka om fläsket och få tarmarna i lite skön gung.. det räcker.

Foten då? Den höll den med. Ingen värk än så länge i alla fall. Skorna verkar vara bättre. Maken sprang i ett par skor av samma märke som jag pajade min fot i sist.. o insåg snabbt varför jag skadat mig. Tydligen var de inga vidare löpardojor. Stabila men nada dämpning.. inte så bra när fötterna inte är de mest tränade delarna på kroppen kanske? Får bara hoppas han inte får några men av den där turen..  mina skor var bra. I alla fall så här långt.

Svulleri, svullera

Idag är nog inte den sundaste dagen i mitt liv. Stryk "nog" förresten och ersätt med "är definitivt inte". Då maken är hemma från den planerade kräftskivan idag tillsammans med mig blev det lite "tycka synd om oss själva mat" idag. O film. Till filmen fick vi för oss att köpa lösgodis. Karaktär? Not. Jag som egentligen inte gillar lösgodis. Över huvud taget. Men just idag var tydligen en sån dag.

Maten ikväll kommer bli kanon. Rödspättarullar med laxfärs och hemgjord pesto. Risotto till det. MUMS! Lunchen bestod av inget mindre än härligt stora svenska kräftor och varsin fiberkuse.. so far so good.. men sen kom då godiset.. och det har redan landat i magen! Magen? Mår inte prima. Skyll mig själv kan man tycka men just idag har den varit som igår, skit redan från scratch. Inte för att den blir bättre med massa skräp- det inser jag med. Men ibland får man vara lite patetisk?

Hade planerat en löptur men det trista vädret har hittils satt stopp för den planen. Det o magen. Magen framförallt. Det trista vädret kan jag leva med. Men magen.. nej. Vi får se om jag får ordning på den. I så fall blir  det första svängen sen skadan i somras. Nångång ska ju löpdojjorna invigas! 

En jobbig deppig kväll o en uppspänd morgon

Det var en jobbig kväll igår. Fick en sån där lipattack o magen var åt skogen. Mådde fan helt enkelt. Men maten smakade bra. Den indiska alltså! Pajen var nästan lite för mycket.. vi fick knö ner den. Hade glömt hur otroligt mätt man blir efter en indisk måltid.. men var ju bara tvugna att få ner lite grann. Den var, om jag får säga det själv, himmelskt god den med men jag borde låtit bli att baka den igår. Än mindre låtit bli att äta den! Men pajer är som bekant godast nybakade...

Kvällen var dock ganska jobbig. Magen var åt skogen. Långt innan maten o maten gjorde den inte bättre. Idag är magen uppspänd o jävlig igen, men jag hoppas att nåt roligt ska få den på bättre humör.. vad nåt roligt är idag återstår att se. 

Pajbak och indiskt

Jag har visst en del att säga idag. Eller så har jag bara ingen som vill lyssna på mig ;)

Har satt en äpplepaj i ugnen. Vet inte hur jag ska få ner den med tanke på dagsformen på magen - men den doftar i alla fall ljuvligt. Bara en sån sak. Fyller lägenheten med en härligt mammig doft.. mammig för att jag förknippar doften med mamma. Hon är grym på att göra äpplepajer. Mina kommer inte i närheten. Men det är väl också så det ska vara?

Maken ska köpa med sig indiskt hem idag. Har varit sugen på det länge.. men idag.. jag vet inte? Magen är som sagt inte i form. Vet inte vad den kommer tycka om indisk mat då.. med tanke på allt glutamat de brukar stoppa i den typen av mat i det här landet.. skumt att man ska må dåligt av indisk mat i sverige och bra av indiskt mat i indien - där hygienen borde vara tusen gånger sämre än här? Vart tog matkärleken vägen?? Glutamat, använder man det för att man inte längre vet hur man gör för att få maten att smaka bra på naturligt väg eller för att råvarorna man använder är i så kasst skick att man annars inte skulle kunna äta dem? Inte utan att man undrar. En sak står dock klar: magen no like! 

Badboll till mage

Idag är magen verkligen inte på min sida. Jag kände redan imorse att det var påväg käpprätt åt skogen - men så här illa hade jag nog inte trott att det skulle bli. Molvärk och en mage som ser ut som en stor badboll hela dagen. Inte roligt nånstans. Om den bara hade sett ut som en badboll och inte samtdigt orsakat så mycket smärta hade jag inget sagt men det här..? Usch.

Tog en promenix med vovvarna på lunchen. Hade med mig fika till både dem o mig. En matig sallad med surdegsbröd (ja, hembakt såklart ;)) till mig och en låda med kyckling, ris och grönsaker till dem. Ganska sunt i mina ögon.. men magen gilla inte ens det idag. KABOOOM! Hade problem att ta mig hem. Yr, illamående och tja, panikvärk. Verklingen. Att Lukas dessutom bestämde sig för att jävlas och visa sig från sin sämre sida (läs lägga sig ner i spåret och vägra gå..) gjorde inte saken bättre.. Det blev en maktkamp som hette duga men jag vann tillslut. Puh.

Väl hemma tog jag mig ett stort glas vatten o ett päron (svenskt som jag brukar älska) men det smakade fan inte.. inte nånstans! Mådde illa av det och fick kämpa för att få ner det. Känns som jag varit på en kinabuffé och knött magen full med frityrsmet - eller nåt sånt. Inte alls bra, jag fattar inte.. har gått bra övriga dagar - men inte idag.

Dock fick jag en fin liten överraskning i brevlådan idag. Eller vi. Jag och min man. Ett litet guldigt paket från våra grannar. En bok om kärlek! Gjorde mig varm i hjärtat. Tydligen uppskattade de mitt lilla kort och vinflaskan vi stoppade i deras brevlåda på hennes 45-årsdag. Sånt är alltid roligt. Vi har fantastiskt goa grannar faktiskt. Det är svårt att önska sig bättre. 

Molvärk molvärk molvärk

Det känns som jag säger det varenda dag nu. Men speciellt den sista veckan har molvärken gjort sig väl påmind. Usch. Svårt att fokusera på nåt över huvud taget, trött o orkar inte ta tag i något. Värker. Det tar på krafterna. Bubblar o puttrar som attan också.

Sista dagarna, eller sedan igår, har jag dessutom haft problem med att resulaxen vill fastna i tarmen igen. Hatar nä det händer! Har ett val, antingen stå ut på brädan ca en timme tills det börjar pumpa i tarmen o då springa på toa o VETA om att det kommer göra SVINONT. Tarmen bara pumpar o pumpar och det värker så jag håller på att gå sönder. Alternativet är att försöka få ut resulaxen på egen hand utan att den tar med sig något av det den rört upp - resultatet av det är en kanonuppspänd mage resten av kvällen som spänner mer o mer ju längre kvällen går o det spelar ingen roll hur mycket gaser jag trycker ur mig för det fortsätter bara växa o växa o växa. Pest eller kolera med andra ord.

Imorse var det samma visa igen. Magen är nu toköm. Som en stor rund boll :( stenhård o värker. Usch. Blir ingen kräftskiva med maken för min del imorgon. Jag får bli hemma med vovvarna. Men kanske lika bra det? Vet inte hur vi skulle lösa det med två galna vovvar på samma hotellrum under såpass lång tid. FInns inte jättemycket att roa dem med under dagen, speciellt inte om vädret inte visar sig från sin bästa sida. Nåja, det går fler tåg. Kan va gött för maken att slippa mig en dag eller två o bara ta hand om sig själv :) 

Pyssel

Var med en kompis på Torp idag. En kort men trevligt liten utflykt. Helt i min smak. Magen gillar sånt.. som inte tar så långt tid. jag hinner få den någorlunda i ordning innan jag ger mig av och jag hinner lagom hem till att ta hand om den innan den hunnit bli total katastrof igen. Dessutom uppskattar hundarna när jag inte är borta för länge.

En lunch på subway bidde det också. Inte nyttigaste nyttiga kanske (även om de hävdar att deras "grova" subs är nyttigare alternativ.. vart är konsistensen??)men gott var det faktiskt... även om de inte smakade som mina supermackor ;)

Bidde lite inhandling på Panduro också. Lite hobbylera i granitfärg, lite magneter, lite lim och lite lack. Här ska tydligen pysslas?? Jahaja, det är väl bara att sätta igång antar jag.. när andan faller på. Idag känns det inte som den riktigt gjort det. Men jag har ju hela hösten på mig :) 

Thiamat - glutamat - ont i magen!

Det var en trevlig dag i går i det stora hela. Fick lunchsällskap av min gamla kära vän Beatrice Larsson, som också var vår fotograf under vårt bröllop i somras. Fick för första gången se bilderna hon tagit. GUD SÅ FINA! Jag kan bara starkt rekommendera henne. En kvinna med sån blick för detaljer och ljus har jag aldrig tidigare träffat. Har känt henne nu i ca tio år. Ja, så länge är det.. och de enda bilder jag nånsin varit nöjd med är de som Beatrice tagit på mig. Tack <3

Hur som helst. Vi tänkte tagit en lunch på Harrys. Trots illamående såg jag fram emot en fin laxkotlett och quinoablanding. Tji fick jag få vi till vår stora fasa upptäckte att Harrys var stängt. Fick bli plan B. Som inte var så genomtänkt. Thaien. Jag gillar normalt thai. Förlåt, jag ÄLSKAR thai. Men thaien i Stenungsund har jag lite svårt för.. den liksom smakar inte thai? Jag mår alltid dåligt när jag ätit där. Så även denna gång. Smakade faktiskt kycklingspett (känner att jag MÅSTE variera mig kan inte bara käka lax o vegetariskt hela tiden..) och det smakade faktiskt helt ok. Kanske för att såsen kamouflerade mycket av smaken? Dock hade jag nog fått till konsistensen bättre själv. Men magen gillade det inte. Dock tror jag inte det var kycklingen den protesterade mest emot. Jag tror snarare det handlade om mängden mat och om den lilla tillsats som jag misstänker befann sig i de flesta rätterna på den där buffen: tillsatsen kallas glutamat (smakförstärkare!). Fick såndär obehaglig fadd, torr känsla i munnen, huvudvärk, magvärk (uppspänt så in i helvete!) o mådde allmänt risigt. Hela eftermiddagen försvann i en dimma kändes det som. Var inte alls så pigg o fräsch som jag brukar känna mig av riktigt lagad thaimat..

Försöket få bort smaken som inte ville lämna tungan.. satte i mig en stor kanelbulle. Rapade den hela eftermiddagen. Mådde verkligen apa. Ingen bra magdag. Men avslutade kvällen med lite bildvisning från bröllopet. Nostalgi. Redan. Oj så fina vi var.. men så är det väl också så.. man ska aldrig vara så fin som på sitt eget bröllop?? 

Västra Götalands sjukvård SUGER

Det är det minsta jag kan säga. Fick det bekräftat återigen idag - av en läkare inom Västra Götaland! Kan man få det mer svart på vitt? Han beklagade och sa att det inte är det bästa länet att vara patient i.. nä, det ska gudarna veta att det inte är. Han sa även att "så här får det inte gå till, men tyvärr gör det det ändå.." jo, jag vet det med.. det är SJUKT!

Fick ett mail idag som gjorde mig upprörd. Fler än jag som inte får hjälp. Blir nån förvånad?? Jag blir så förbannad att jag nästan skakar. Kanske dags att gå till tidningen snart, trots allt. Lika vård på lika villkor var det inte så?? Vad hände med oss som haft oturen att bosätta oss här, eller födas in i detta län? Ah, jag blir bara så arg. Svårt att få nåt konstruktivt ur det. Men å andra sidan.. det är när jag är som mest förbannad som jag får mest gjort. Konstigt som det må låta.

Ur all frustration kom en kanelbulle. Eller rättare sagt jag tryckte i mig en kanelbulle. Gott! En stor fet kanelbulle var det och magen sa KABOOM, men idag kände jag att jag var värd en kanelbulle. Var så jäkla sugen. Jag ska inte göra det till en vana. Min mage får stå ut med så mycket konstigt skit ändå. Den behöver inte mer att ta hand om än den redan har. 

Ytterligare doshöjning levaxin

Pratade med min sköldkörtelläkare igår.. nu skall jag uppenbarligen höja min dos levaxin igen! Öhhh.. tydligen var mina värden sämre vid andra kollen, när jag gått i över en månad på minidosen levaxin, än vad de var vid första kollen.. så nu blir det till att öka till 75 mikrogram varannan dag o femtio mikrogram varannan dag.. jises, jag som just höjt till femtio känns det som.. hur ska detta gå?

Snurrar i skallen, mår illa.. magen bråkar.. tja, jag tror jag får ta det lite bananas = lugnt med andra ord. Fixar inte höja dosen i den takten.. måste låta kroppen vänja sig vid denna dos först.. så får vi se sen. Men det känns som att ju mer piller jag ska stoppa i mig desto sämre mår jag?? Ah, jag vet inte.. men läkarna borde ju veta.. fast jag litar inte på dem.. det är det som är det komplexa i situationen.. att inte lita på de som ska ha ansvar för den medicinska hälsan är ingen vidare bra situation. 

Mineralterapi

Är nu inne på näst sista dagen i upptrappningen av mineraltillskotten.. jises vad mycket tabletter man ska stoppa i  sig! Närmare tio varje gång.. än så länge två gånger om dagen, men när jag är uppe i maxdos blir det tre gånger per dag i ca tre månader.. sen dags för ny koll för att se vad som hänt sen sist. Spännande. Men inge vidare roligt med alla dessa piller. Svåra att svälja, magen protesterar en del och tja.. allmänt äckliga. Men jag tror på att de skall fylla sin funktion om jag bara står ut så nu kör vi!

Uppdatering lär följa med tiden.. 

Gröna smoothies botar kolit

Det rär rätt intressant att googla runt och se vad som händer på mag/tarmfronten i världen. Om man inte enbart fokuserar på vad som händer inom läkemedelsindustrin. Jag tror nämligen inte att det är där man kommer finna svaret eller lösningen på gåtan som orsakar de flesta mag/tarmproblemen. Jag tror mycket ligger i det vi äter, det vi andas, den miljö vi vistas i, alla tillsatser, kemikalier och så vidare och så vidare. Här nedan finns en historia om en tjej som blivit bra från kolit med hjälp av gröna smoothies, ett av de många naturliga sätt att hjälpa kroppen läka sig själv och göra sig av med gifter. Gröna smoothies är lättsmälta, näringsrika, antiinflammatoriska och en väldig massa mer.. läs/kika  och begrunda själv.

http://www.youtube.com/watch?v=zQ85bZKgtok&feature=related

Det finns andra sätt än gröna smoothies att hjälpa kroppen må bra. Kinesologi, homeopati, kostomläggning, mineraltillskott..  det finns något för alla. Det gäller bara att hitta det som passar bäst för just dig. Jag tror inte på en universalbot för alla människor. Men jag tror att vissa miljöer, vissa faktorer gör att benägenheten för att dra på sig vissa åkommor ökar. Syra/bas balansen spelar en viktig roll för de flesta sjukdomar eller ohälsotillstånd. Jäsprocesser en annan. Förruttnelser och svampinfektioner, parasiter, undernäring.. ja, en hel rad tillstånd. En dag ska jag hitta det som passar bäst för mig. Till dess kommer jag fortsätta att söka efter en lösning som åtminstone funkar någorlunda. 

Pannkakor och strul med apoteket

Idag har varit lite av en hektisk dag. Mådde som sagt bättre i skallen med både yrsel och illamående imorse, men skiten kom tillbaks igen redan under förmiddagen. Det hann alltså inte gå så långt tid förrän den var där igen. Aniticmexgubben fick för sig att dra ut på tiden dessutom, genom att sitta o smsa (eller vad han nu höll på med) i bilen i över tjugo minuter innan han behagade knacka på. Vid det laget var hundarna redan galna. Fantastiskt. Sprayningen (mot getingarna) tog inte fem minuter, men innebar att balkongen skulle hållas stängd i minst två timmar. Inga hundar där med andra ord..

O jag som behövde lämna dem.. alltid bättre att kunna lämna balkongdörren öppen då de blir lugnare när de kan hålla lite koll på vad som händer. Nu gick det alltså inte. Stress i kropp o själ. Kom iväg till apoteket och skulle hämta min resulax som var slut i fredags. Megapack kanske inte så vanligt... i alla fall inte hos en 31 åring.. men har man problem så har man.. man gör det som krävs för att fungera helt enkelt. Dock uppstod problem. Restat hos leverantören - o jag som eg behövde dem tills imorgon! Panik. Dock var apotekstanten snäll o ringde runt för mig. De hade dem hemma på andra apoteket så nu skall jag hämta dem imorgon. Tack o lov. Hade blivit intressant annars.. kungälv nästa liksom.. har jag ingen lust med.

Vovvarna har varit allmänt frustrerade idag. Lukas har varit uberskällig, jag fattar inte.. känns som han sugit all min energi idag o jag hoppas bara att resten av dagen kommer vara lugn. Han får såna där spel ibland. Man kan inte tro att han är drygt ett år..

Gjorde pannkakor för en stund sen. Med havremjölk, ägg och sunwarriorprotein. Blev riktigt goda men oj vad svåra de var att grädda! Antar det berodde på proteinet.. det ville liksom inte stelna.. men tillslut fick jag till det. Tillsatte lite dinkel och stekte dem LÄNGE. Säkert bra för något. 

Långjäst pizza OJ va gott!

Pizzan jag gjorde igår blev succé om jag får säga det själv. Gud så god den blev! Själva pizzabotten bestod ju egentligen av en vila och vika brödgrund som jag formade till pizzadeg.. sammanlagt jäste den närmare fem timmar. Minimalt med jäst minimalt med värme. Ändå blev den fantastisk seg o bubblig! Dessvärre hade jag missat att köpa hem bakplåtspapper så skiten fastnade i plåten och jag fick skära loss pizzabottnarna (som jag förgräddade i ca 20 min innan jag tog ut dem för att svalna).

Den missen gör jag inte om nästa gång! Men smaken var helt fantastisk! Oj så gott det blev. De enkla ingredienserna bestod av: 10 g jäst (inte mer) ca 1,5 dl kallt vatten, ca 2,5 dl dinkel och lite örtsalt. Fixade dem i ugnen på 250 grader i ca 20 min med lite isbitar på en plåt på botten av ugnen. Öppnade luckan för att lufta med jämna mellanrum.

När brödet väl var klart fick det svalna och jag la på min hemlagade tomatsås (såklart!) tillsammans med massa annat gott och toppade med buffelmozzarella och basilika från balkongen. Gott! Gräddade femton minuter till och sen ner i magen. Jäste inte nåt märkvärt. Kändes relativt snällt för att vara pizza. Gudomligt gott dessutom.

Muffinsen, negerbollarna, brödet och allt annat jag bakade ihop igår kanske inte var lika snälla mot magen men det var en bakdag jag mådde fan och ville ha nåt att göra.. baka blev det! Nu finns det rum för fikagäster återigen ;)

Lite mindre yr när jag vaknade imorse. Det kommer o går men inte som det var igår morse. Väntar på anticimex. Ser inte fram emot det. Hatar att sitta o passa på folk när man inte vet när de behagar dyka upp!!

Långjäst bättre för magen

Har varit hos mamma i helgen, därav litet avbrott i bloggandet. Käkat gott o mått fan men det var skönt att komma utanför väggarna. Magen har inte varit på min sida o inte yrseln heller. Igår bar det ut på böljan blå, kanske sista turen för i år. Skönt att komma ut på havet och få lite luft till skilland från att vara på land och bli kvävd av åskhettan - om faktiskt inte slutade i nån åska? Skumt.

Idag är jag tillbaks på hemmaplan. Mår illa som fan och är yr. Känns som jag ska tuppa av större delen av tiden vilket inte är vidare lustigt.. håller på med en deg. Långjäst pizzadeg tänkte jag mig. Får se hur det funkar men planen är att det ska gå bra.. långjäst bröd funkar bättre för magen så varför inte testa långjäst pizzadeg.. har satt en grund till vila-vika bröd som jag tänkte kavla ut till lite större rondeller (pizzabottnar) grädda i förväg och sen grädda igen med pizzafyllning på ikväll. Borde bli bra. Degen bubblar fint och är elastisk och härlig as we speak.

Har varit på toa idag. Två gånger utan resulax (även om jag fått ta till den för att tömma tarmen två gånger efteråt) världens hugg i magen o sen springa på toa.. skumt! Undrar just om det är levaxinhöjningen, mineraltillskotten eller en kombination av dessa? Kan ju vara slumpen också, det är svårt att veta. Den som lever får se.. 

Molvärk igen.. :(

Molvärken i magen gav sig något under dagen igår - för att komma tillbaks igen under kvällen. Jobbigt. Hade annars en väldigt effektiv dag igår. Fixade bilder till nytt körkort, städade lyan både högt o lågt, la spår åt hundarna, tog långpromenix med den, en glass i solen (ja, det är väl effektivt?? ;)) fixade lite apoteksärenden, nya löpardojjor, lagade mat, bakade pizza.. tja, en hel massa. Dock tog jag slut på kvällen. Ordagrannt. Sjukt trött o ont i hela kroppen. Magen inkluderad. Dosförhöjning av mineralerna på det..

Vakande flera gånger inatt, toabesök. Nej inte nummer två det vore ju nästan värt en guldbagge - eller vad man nu kan tänkas få för medalj för sånt man egentligen inte klarar av att utföra men som utför sig självt på nåt mirakulöst sätt? Hade inte denna molvärk när jag gick upp den kom under morgonrundan. Försökte dra ner på resulax imorse, gå tillbaks till tre om dagen.. som i sig redan är en på tok för hög dagsdos.. men det kanske var där det sket sig? Kanske det som orsakade denna smärta? Kanske levaxinet. kanske mineraldosen, jag vet inte.. många förslag men få självklarheter. Värker över äggstockarna o i hela magen.. men jag misstänker att det kanske ger sig under dagen? Jag hoppas det.

Molvärk

Igår var ingen trevlig magdag faktiskt. En trevlig dag i det stora hela men magen mådde inte på topp. Molvärk. Som mensvärk fast betydligt värre. Ända upp till revbenen. Usch vad det var jobbigt. La mig ganska tidigt med förhoppning om att somna bort från värken. Gick sådär. Jag lyckades tillslut somna men vaknade självfallet mitt i natten, flera gånger o fick springa upp på dass. Genomvåt av svett trots att temperaturen utomhus inte var vidare hög inatt. Klimakterietant i ung ålder???

Jag har förstått att det förmodligen var levaxinökningen som ställde till det igår. Satte igång ca en timme efter intagen dos och idag känns mönstret igen. Vaknade med vanlig magvärk, men efter en timme (när jag tagit levaxin) satte denna molvärk igång igen. Är sjukt trött dessutom. Inte sovtrött men i kroppen. Känns som jag tappat all kondition över sommaren. Inte bra alls. Flämtar av att bara gå i trappan, blir yr när jag böjer mig ner.. nä, det är inte bra. Jag hoppas att det vänder snart. Planen är att sätta igång med cykeln o löpträningen så snart denna förkylning släppt greppet helt om mig. De har rea på löparskor på team sportia. Jag tror bestäm jag blir en kund.

Levaxin, magproblem mm

Igår hände det saker. Fick brev hem på posten som förkunnade att mina sköldkörtelvärden fortfarande är för låga. Fick alltså order om att höja min levaxindos till den dubbla. Första tabletten imorse, kände ingen större skillnad förutom att magen var, om möjligt, ännu sämre än vanligt. Men jag har för mig att det var likadant när jag började med levaxin. Smått yr o dimmig i bollen men det la sig efter några dagar sist. Jag hoppas det blir likadant den här gången. O jag hoppas att den ska hjälpa magen må bättre när hormonnivån reglerat sig.

Fick inte bara levaxintillskott igår. Mina mineraltillskott damp ner i lådan också - bara en sån sak. Hela köksbänken full med burkar nu. Värsta pillernarkomanen! Men de är ju grejer jag behöver för att rätta till de obalanser jag redan har så förhoppningsvis är det inte pengar som jag kastat i sjön utan pengar som kommer hjälpa mig må bättre. Har jag inte testat kan jag inget säga. Jag börjar ikväll eller möjligen imorgon lite beroende på hur jag mår av levaxinhöjningen ikväll. Jag har mina aningar om att magen kan ta en del stryk på kuppen.. det är ju inte direkt så att den brukar reagera snällt på såna här förändringar. Även om den faktiskt behöver dem.

Har varit en rätt spännande dag för övrigt o det är inte varje dag man börjar dagen med en megakulglass i solen vid tiosnåret på morgonen! Expititen var ungefär lika förvånad som jag o Anders. Men hon blev på väldigt glatt humör o tyckte väl det var trevligt med lite kunder vid den tiden på morgonen.. när det inte hänger en otålig kö och flåsar av frustration.. ;)

Spenderade lunchen med fika vid havet tillsammans med mamma o hundarna .Fick sällskap av en säl. Underbart. Det har verkligen varit en fin dag ute. Men nu bråkar magen som attan så nu sitter man här igen.. o trampar.. cirkeln är sluten?