fredag 31 december 2010

Årets sista dag. Kan den sluta bra..?

Jag bäddade inte så där jättebra igår för att dagen skulle bli en kanondag. Jag vet inte vad som tog åt mig, mitt vanliga dumma jag kanske..? Bestämde mig av nån outgrundlig anledning för att klämma i mig både för, varm och efterrätt samt tre ENORMA bitar hemgjorda praliner (choklad, nötter o torkad frukt samt kokosfett) PLUS några chokladbitar ur en chokladask PLUS 4 bitar lindt plus nån annan historia med mandelklet i. Konstigt magen protesterade? Not. Ångrade mig fett när jag gick o lade mig. Värk värk. Vad tänkte jag med? Det är ju nyår idag. Borde gjort allt för att dagen ska bli så bra som möjligt.. men det är ju jag. Jag verkar inte riktigt använda min fulla hjärnkapacitet alltid. Blir så arg på mig själv.

Men men gjort är gjort. En natt med mycket dålig sömn. Oroliga vovvar o en ännu oroligare mage. Skallebank o tidigt upp imorse. Tio minus. Nice! Hellre det än plusgrader o regn.. yr lovade det igår, men det kom aldrig. Jag hoppas de har fel idag med.. jag vill inte ha fyra plus o regn ikväll.. vill ha snö på nyår!  Vitt o fint.. sen kan det gott försvinna i slutet av januari och så kan våren få ge sig tillkänna! Det vore väl ändå en dröm..

Sitter här o trampar in årets sista dag. Dricker min sista morgonkaffe med sojamjölk för det här året. Två däckade vovvar fläker ut sig på golvet framför, nåja den ena ligger i soffan o gottar sig. Anders knappar på den andra datorn. Socialt? Jag kallar det effektiv. Vi ska ju prata hela dan ändå *S* o jag misstänker att han kikar på de länkar jag skickade till honom.. så jag tror att han gör lite nytta. Jag hoppas det i alla fall *S*

Magen är än så länge på fiendens linje. Men jag hoppas kunna muta den till korruption under dagen. Jag hoppas att årets sista dag ska bli en bra dag. Vore det så mycket begärt? Gott Nytt År på er. Ni som kämpar med en sjukdom: kämpa vidare. Ni som bråkar med läkare: ge er inte. Ni som faktiskt blivit bra. Var glada över det och ta hand om den kropp ni faktiskt har. Man får bara en. Den går inte att reklamera. Lev idag, imorgon kan det vara försent.

torsdag 30 december 2010

Frosseri frossera

Det är inte bra att frossa när man har en mage som strejkar. Jag vet. Men jag har inte så mycket till val. Två starka anledningar:
1, jag har viktuppgångskrav på mig. Måste äta mer än jag gör av med DAGLIGEN för att inte trilla ner i vikt. Vi snackar enorma mängder. Mår man inte bra av när skiten stannar kvar i kroppen o inte åker igenom systemet som den normalt ska göra.. tänk om man hade Lukas mage?! Ät, skit, sov, lek. Ät, skit, sov, lek.. han måste ha en kanonmage. Verkligen. O han käkar allt han kommer över. Raketmage skulle man kunna kalla det. O växer gör han också så binnikemask är inte att tala om.

2, jag älskar mat. Jag skulle helt enkelt inte klara av att inte äta det jag tycker om. Jag blir deprimerad. Vad säger det om mig? Jag är matberoende? Jag känner inte hunger, jag känner inte mättnad. Har aldrig gjort. Jag känner mig tom (svimmar av) eller jag är så full i magen att det känns som jag ska spricka (oftast) jag har liksom ingen botten..

Så.. det är frosseri av högsta grad. Om frosseri är en dödssynd vet jag vad mitt öde kommer bli. Till dess väljer jag medvetet att blunda för det. OM det nu är så illa är det väl ingen idé att gå och gräma sig långt i förväg? Om det är vad som komma skall? Fast jag tror inte på dödssynder. Så det spelar nog ingen roll. När man åker dit åker man dit och det finns nog inte så mycket man kan göra för att förhindra det. Om man bortser från att sluta röka, supa, knarka och så vidare som knappast har några hälsofördelar med sig..

Å andra sidan.. min farmor var en renlevnadsmänniska. Hon drack inte, hon söp inte, hon rörde på sig och hon åt nyttigt. Hon dog i förtid ändå. Cancer i hela kroppen. Då kan man undra hur stor roll det egentligen spelar? Vissa lever hur sunt som helst och dör ändå. Andra verkar kunna missbruka både det ena och det andra och missköta sina kroppar till tusen - de lever och knallar på ändå. Trillar av pinn när de är hundra genom att snubbla och slå skallen i trottoaren.. nu låter jag hemsk, men det är ju sant.. det finns sååå många exempel. Hur ja nu snöade in på det här. Jag pratade ju frosseri och nyårsmat. Tror jag. Min hjärna har en förmåga att spåra ur ibland.

Nä, nu är det dags att trampa på lite och fokusera på att få en bra kväll! Så bra den nu kan bli under rådande omständigheter men min plan är i alla fall att se till att göra det bästa jag kan! Lev väl, ät gott och sov inte för länge :)

Pro IBS inbjudan

Fick en inbjudan igår. Eller två. Till föreläsning av Stine Störsrud (dietist på Mag/tarmlab på Sahlgrenska) om ProIBS. Det var inbjudan från RMT och ILCO, jag är medlem i båda. Det vore intressant o gå. Dela med mig av mina erfarenheter. De propagerar starkt för detta preparat. Väldigt starkt. Jag undrar vems intressen det gynnar? Kanske kan det hjälpa någon, men mig har de inte hjälpt.

Det vore intressant att konfrontera dem. Nu ska jag inte prata skit om Stine. Jag har träffat henne. När jag fortfarande gick på Sahlgrenska. Hon är en klok dam och jobbar för sin sak. Men ibland behöver man se saker med ögon utifrån. Hon jobbar trots allt enligt sin lära och denna studie är utförd av Magnus Simrén som arbetar just på Sahlgrenska, så man kan ju fundera över om det kanske är lite partiskt? Som de flesta vet har jag inte några bra erfarenheter av denne man. Behöver enligt min mening komma ner på jorden lite. Men det kan ju vara så att vår kemi inte stämde helt enkelt.. men man skickar inte hem en patient utan att kika på henne? Man kan inte sätta en diagnos genom att kolla någon i ögonen o säga att man inget kan göra? Då har man jobbat för länge. Blivit blind. Magnus hade dessutom fel i mitt fall. Där fick jag vatten på min kvarn. Han har säkert hjälpt en massa andra. Men alla har inte IBS. Även om det är lätt att sätta den diagnosen o slippa bry sig mer...

tisdag 28 december 2010

Fortsätter i samma bana

Dagen har inte varit bättre än gårdagen. Tvärtom. Den har varit skitkass. Inte minsta tecken till att bli av med denna förbannade värk som plågar mig. Jag försöker ignorera, hitta på saker o inte tänka - men det går inte. Inte alls. För er som inte har en mage som styr ert liv utan fungerar som den ska förstår jag att jag måste låta patetisk. Man förstår inte hur mycket det påverkar förrän man hamnar där. När ett organ, en kroppsdel eller någon annan primär funktion slutar att fungera. Eller börjar knasa. Det tar på krafterna att hela tiden ha ont. Att inte ha någon ork och energi till rolig saker utan hela tiden lägga energin på att försöka hantera den här förbaskade smärtan. Det gör mig ledsen. Jag hade kunnat lägga tiden på så mycket bättre saker. Leka med hundarna, hjälpa mamma, hälsa på vänner o min bror - som faktiskt bor bara några minuter från mig. Ändå sker det långt mer sällan än jag hade önskat.

Jag trivs hos min bror. Det är inte det. Jag trivs hos min mamma. Jag känner mig trygg där. MEN det är bara själva grejen att TA SG IVÄG när man mår apa som blir en så stor grej. Det är lättare att lägga sig hemma i soffan o knåda runt tarmarna än att smita iväg på någons dassgolv och köra knogarna i ett hårt toagolv. Man drar sig för det (=det blir värre) o när man ändå gör det löser det oftast inget för man gör det under stress o fel förhållanden. Man vill ju inte ligga o knåda inne på dass när man är borta! Man vill umgås och vara social som alla andra. Nu vet ju mina nära o kära vilka problem jag lider av, de ifrågasätter mig inte. De stöttar mig så gott de kan. Men ändå. Man känner sig rätt ensam. Jag tror inte någon kan förstå som inte befinner sig i den här situationen själv. Jag själv förstår inte hur ont jag faktiskt kan ha de få timmar eller minuter som jag faktiskt blir befriad från min värk. Man glömmer snabbt (kroppens försvar?) och tur är väl det. Hur skulle man annars orka med? Vem skulle föda barn igen om man mindes precis ALLT från förlossningen.. inte så många?

Hur som helst. Dagen har inte gått nåt bra. Jag jobbar på det, trampar på min cykel o har bakat en del (doftar gott i huset i alla fall!) knatat iväg på en långpromenad med vovvarna i solen och det var åtminstone gott för själen! Men det hjälpte inte magen idag heller.. hoppas jag får ordning på det snart. Orkar inte med en sån här eländes kväll eller natt igen. Men jag tar mig igenom på nåt sätt. Det gör jag ju alltid. Mer eller mindre levande, suck..

Kanonvärk

Har haft en helvetesnatt o en helvetesdag igår. Vet inte om det är efterdyningar av slanghistorien i tarmarna, men åt helvete är det. Värker, hugger, spänner.. går inte ens att knåda för det är så förbannat ömt. Läcker magsyra o bubblar upp i halsen.. käkar pepcid o inside men inte fan hjälper det. Nåt.

Natten var hemsk. Sov inte nåt. Jo, kanske nån halvtimme innan jag väcktes av idiotiska grannar som smällde av fyrverkerier mitt i natten. Kunde inte somna om efter det. Magen lät mig inte. Tuffe lät mig inte. Det var bara att bita ihop o räkna timmarna till morgonen då det var dags att gå upp igen. Utvilad? Don't think so.

Hade hoppats kunna lösa det nu på morgonen, men i ärlighetens namn är det lika jävligt fortfarande. Borde kanske inte ätit frukost, men jag är ju en matglad dam o stoppade i mig som jag brukar. FEL!! Borde inte gjort det. Ännu värre såklart. Försöker röra på mig så vätskan i buken ska flytta sig. Den vill inte. Den sitter där den sitter... det blir att plåga sig ut på långpromenad senare idag. Tio minus. Kunde vart värre. Det är inte tjugo i alla fall. Men det är ett helvete att traska omkring när det känns som man ska explodera o varje steg är en evighet. Ja, jag är på riktigt kasst humör idag. Orkar inte med dessa motgångar hela tiden. Men jag hoppas det blir bättre under dagen. OM inte hamnar jag väl på sjukan igen. Fast jag hoppas inte det. Jag tänker göra allt jag kan för att slippa.

måndag 27 december 2010

Ibland blir det bara så fel..

Jag ville väl igår. Jag ville verkligen det. Men jag borde väl fattat bättre. Mådde ju fan hela dagen och skall inte sticka under stol med att det varit en smärre pers att hantera magen sista veckan. En hel vecka utan mediciner, med felaktig mat, fel tider, inga rutiner och ingen chans att ta hand om magen som jag måste- det sätter sina spår! Slangarna gjorde väl inte direkt att magen mådde bättre heller.. snarare tvärtom skulle jag tro. I alla fall om man ser till hur den känts efter.

I alla fall. Hade näst intill bestämt mig för att stanna hemma från kalaset hos svärmor igår. Hon fyllde år. Väskan stod dock packad så jag skulle kunna sticka, just in case.. jag ville verkligen visa mig på kalaset i år. Jag var ju sjuk förra året med.. kändes inge bra. Var dålig på svärfars födelsedag också o kände att jag MÅSTE dit o visa mig i alla fall. Många måsten i liten kropp. Men jag bestämde mig. Fem i halv fem kladda jag på mig ansiktet o stoppa ner vovve o väskor i bilen och begav mig till Kungsbacka. Bära eller brista. Jag trodde faktiskt jag skulle klara mig, men då jag kom till Sandsjöbacka o magen bestämde sig för att tokballa ur o det dessutom gick i sextio på motorvägen började jag känna en smärre panik..

Gpsen visade senare o senare ankomst. Kalaset skulle börja vid sex. Tio i var jag där. Fem minuter senare kom gästerna. Lukas var helvild. Ville inte alls hålla tyst. Stress över att få honom lugn o sluta skällla då svärföräldrarna satt detta som ett litet krav för att vi skulle kunna he med honom. Gammelkatten mår visst dåligt av hundar eller andra störmoment.. så det var inte direkt drömscenariot när Lukas satte igång o yla på sedvanligt vis. Magen la av redan vid pepparkakorna o glöggen. Jag rusa mellan Lukas, knåda magen o maten o försökte visa god vilja genom att hjälpa till. Kände mig smått överflödig. Kunde inte slappna av alls. Lukas fortsatte hålla låda, var inte alls nöjd. Magen blev bara värre o värre. Slutade med en störtlipande Jessica, inför svärmor o allt. Bestämde mig för att åka hem o ta lukas med mig. Ville inte paja festen mer än jag redan hade gjort.. dessvärre ville vare sig svärmor eller sambon att jag skulle köra själv. Min tanke var att han skulle va kvar såklart, men nu blev det inte så.

Kände mig ännu hemskare när jag även "drog" me honom från kalaset. När han dessutom bestämde sig för att stanna hemma med mig var misären fullbordad. Nog för att jag var glad över sällskap, men jag ville ju inte dra honom från festen.. jag vet ju att han gärna velat vara kvar.. man vill väl o det blir så fel. I efterhand skulle jag självfallet stannat hemma från början. Jag borde insett att de inte skulle funka med de förutsättningarna.. men jag ville visa dem. Jag ville så gärna visa dem att jag faktiskt försökte och så gick det bara åt skogen..  så nu sitter man här med sin ångest o två vovvar som pockar på uppmärksamhet.

Sprutor o medicin i kroppen o inget av dem vill fungera. Toppen.. jag vet vad det blir för en dag. Men jag är glad att vakna hemma. Det vore en pers att köra från kungsbacka den här morgonen. Den andra striden får jag ta sen. Jag bad om ursäkt igår och jag hoppas att de förstod mig. Jag är bara människa. Ibland önskar jag att det vore annorlunda. Mycket.

söndag 26 december 2010

Blåmärken i halsen

Natten var en katastrof- men det var ju inte annat väntat. Fick ta sprutan efter att jag klämt i mig resolor. Nog för att resolor får fart på tarmarna, men när vissa delar av tarmen inte samarbetar o det tar stopp? Blir summan av kardemumman katastrofal. Det blev tusen gånger värre o för att få stopp på eländet (eller ersätta med annan typ av smärta?) tog jag alltså en spruta. Lämnar mig idag i det läge jag är: katastrof i magen.

Har dessutom enormt ont i halsen. Kikade lite i spegeln o såg att det var väldigt rött. Bad Anders kika o insåg att det inte bara är rött utan väldigt svullet och blåmärken också. Har sår i näsan efter slangen till råga på allt. MÄrkte inte detta tidigare så jag fattar inte varför det kommit nu men.. jag kanske var för upptagen med annat, eller så dövade jag det med godis?! Jag vet inte. Lenar godis? Knappast.. men vi får se om det blir några resor för mig idag. Ska ju engentligen fira svärmors födelsedag och resan dit tar en timme. Med tanke på hur jag mår o hur det känns när jag pratar känns det inge vidare att bege sig ut nånstans. Vi får se vart det slutar. Jag hoppas det ger sig, men jag har på känn att det kommer fortsätta resten av dagen.. det brukar det göra när det känns såhär!

lördag 25 december 2010

Hemma och uppsvälld

Så var eländet över för den här gången. Jag hoppas det var värt det. Återstår att se när jag får resultaten. Jag klarade det i alla fall, bara en sån sak. Är rätt stolt över mig själv. Det var en pers. Jag måste säga det. Det var det. Men Elizabeth som hjälpte mig få slangarna på plats i magen är en klippa o gjorde allt för att underlätta för mig. Med hennes hjälp, humor och goda vilja blev eländet så mycket enklare att hantera - även om det självfallet var en pers ändå!

Magen bestämde sig för att ligga i koma de 25,5 h som jag hade slangen i halsen. Rörde sig knappt. Bubblade knappt. Jo, på natten när jag skulle sova jävlades den med mig såklart o att sova var en ren omöjlighet. Men den var inte lika jävlig som den SKULLE kunnat vara. Som den brukar vara. Tydligen är det rätt vanligt att det blir så. Kroppen reagerar - eller motreagerar genom att lägga av när man frestar på tarmarna med skumma grejer.. så även min. Nästan lite frustrerande, det var ett par gånger jag nästan önskade att den skulle börja krampa - bara för att! För att de skulle se hur den normalt beter sig och för att jag skulle få svar på vad det är som egentligen händer i magen när den gör så. Icke. Den satte igång rejält efter att jag fått min spruta sandostatin (som jag för övrigt fick nöjet att injicera själv) efter frukosten dag två - som i sig var en historia värd att delas. Gröna ägg, äpplemos och juice samt kaffe och ett par skivor kalkon på två halvtorra mackor.. jag vet inte vad jag ska säga om det?? Men när magen satte igång var det naturligtvis redan dags att ta bort slangen - fast jag grät inte för det!! GUD SÅ SKÖNT! När den var borta alltså. Att ta bort den var ingen hit. Inte nånstans. Fy fan säger jag bara!

Halsen är fortfarande öm. Sällan har thaimat smakat så bra. O det var länge sen jag gick o la mig vid åtta.. men nu är det över.. till nästa gång.

Nu har jag bara en läkare som klantat med sjukintygen, försäkringskassan och min kirurg att bråka med under veckan som kommer. Läkaren för att han satt fel procentsats på sjukskrivningen, försäkringskassan som behöver rätt intyg och som påpekade att det förra intyget var fel, kirurgen eftersom hon lovat att tala med och boka in ett möte med den kirurg som skall operera mig och detta senast i nästa vecka.. jag litar inte på att det blir gjort utan att jag kollar upp det. Har inte hänt förut så varför skulle det göra det den här gången? Hon ringde inte på avtalad tid, till o med det fick jag ringa o bråka om. Med slangar i näsan. Man kan bli frustrerad över mindre. Men nu ska jag ta hand om magen. Trampa på o knapra resolor o hoppas att den börjar jobba åt rätt håll. Ligger alltför många skumtomtar, chkladpraliner och julmat och skumpar runt för att det ska vara bra. Jag hoppas de skall omvandlas till en kladdig smet och lämna min onda kropp!

tisdag 21 december 2010

Slangar i halsen...

Genom näsan. Så var man här alltså. Efter en helveteslång resa i smärre snökaos igår har vi idag spenderat dagen på sjukan i Huddinge. Slangen på plats genom näsan. Gick över förväntan att få den förbi kräkreflexen men blev värre efter det. Slangen ville ju inte sätta sig på plats! Fick joxa med den upp o ner, o rulla hit o dit o lysa med röntgen.. att jag inte blev självlysande är ett rent mirakel.. sköterskan började bli lite orolig ;) jag undrar hur mycket strålning jag egentligen fått i mig genom åren.. det har ju varit en del om man säger så!

Två läkarstudenter var närvarande dessutom. Fantastiskt. Visst, jag kunde sagt nej, men jag förstod ju varför de var tvungna att vara med.. så jag lät dem. Men det var minst sagt jobbigt. Det här är, som bekant, inte någon trevlig undersökning någonstans... De tyckte jag var duktig sa de, men va fan skulle de säga.. det är ju deras jobb att peppa patienterna genom såna här grejer.. urk..

Vid etttiden fick jag äntligen äta lite. O dricka! Gud, så skönt. Vatten! Drack senast igår vid tio. Det är rätt jobbigt att vara utan vatten så länge speciellt när man har en slang genom näsan ner i magen som skaver o orsakar kräkkänslor. Det var gott me vatten. Maten smaka skit, men det var mat - bara en sån sak. Kikade på några avsnitt 24 före maten för att fördriva lite tid. Har svårt att prata o röra mig för mycket, slangen flyttar sig o skaver o det rinner ur näsan.. känner mig inte jättesexig precis.. vill helst bara gömma mig, somna o vakna igen imorgon o få bort den här skiten. Men det är ett tag kvar. Minst sagt.

Det var som sagt en del meck att få slangen på plats.. men när den väl var det (tog ca 2h) kändes det i alla fall lite bättre när de slutade rota i näsan på mig. Är tydligen väldigt trång där, de påpekades några gånger och JA! Det känns! Nu går man omkring med värsta stora bombväskan på magen, kopplad till den här slangen.. men det är ju ingen bombväska. En inspelningsmeckanick som bandar allt som händer i lilla magen..

Det bästa (roligaste) som hänt i dag var när Anders spillde kaffe över hela golvet o mitt täcke när jag åt! hah! Sköterskan (en härlig prick!) fällde dagens roligaste kommentarer - jag behövde inte säga nåt! :) Anders var minst sagt högröd i fejset. Sen fällde hon nån kommentar till kollegan om att Anders skulle få påfyllning om han nu behagade sköta sig den här gången o inte söla ner ett täcke till! Haha.. dagens höjdpunkt.

Har nog sällan suttit så mycket stilla av egen fri vilja. Idag känns det inte som jag har så mycket till val. Det gör ont att röra sig för mycket. Det skaver o jag mår illa. S å jag låter bli.. är dessutom femton minus ute o inte så skönt att va ute med en kall slang som fryser..

Är nu hemma hos faster, farbror o två galna hundar igen. Magen känns nästan inte. Som om den bestämt sig för att lägga sig i koma. Nästa gång jag får äta o dricka är vid sju. Då har jag fått en kulinarisk måltid med mig att förtära. NOT! Några väldigt oaptitliga falafelbullar, skolmatsalsliknande kokta potatisar o nåt äpplemosigt till sås. En enorm portion. Vet inte hur jag ska lyckas klämma ner den ,men ska göra mitt bästa. Tror det är åtmninstone 10 falaflar o fem potatisar (!) Urk. O ingen choklad får jag äta heller.. ska erkänna att jag fuskade lite.. jag smugglade mig en minibit efter maten.. för att få bort den hemska smaken av slangen o salvan som gjorde sig lite VÄL påmind där. Men det var bara en liten bit.. inte ens en tredjedels bit faktiskt. Det får funka. Man ska klara av att ha skiten också.. sen är det natta o dags att sova igen. Med skiten på. Härliga visit tillbaks imorgon vid sju.. vi ska va där då. Avnjuta en "fantastisk" frukost, få en injektion sandostatin o sen ska jag förhoppningsvis få åka hem igen. Ta hand om magen o ge den lite god choklad.. uppdatering följer,.. när kan jag inte säga men det kommer.. kör försiktigt o ät massa gott tänk på att det finns folk med slangar i halsen som inte FÅR äta eller dricka. Ta en skumtomte eller två för mig. Om inte för mig så för statistiken. Vore skam om den spricker iår! Kramar..

söndag 19 december 2010

En resa i snön väntar idag

Det ser inte bra ut på vägarna när man kollar rapporten över de områden vi ska åka genom. Inte nånstans faktiskt. Varningar utfärdade både här o där o livebilderna är inte direkt de mest gynnsamma.. men vad har vi för val? Inte mycket. Vi kunde åkt igår, visst.. men igår..? Det var ju om möjligt ännu värre igår o vi hade dessutom inte hundvakt.. blir en lång dag idag.

Har varit en lång natt. Vaken sen tre. Magen krånglade. Får ju inte ta min resolor o även om den inte gör vad den ska gör den NÅGOT, den matar i alla fall tarmen framåt lite grann (eller maten I tarmen rättare sagt) men utan den.. så står det tokstill. Värker på flera ställen i magen. Hugger o trycker o spänner o bubblar o puttrar o skvalpar. Det blir en härlig resa. Not. Det blir en härlig dag imorgon. Not. Men nu är det mindre än ett dygn tills det är dags att infinna sig på Huddinge igen. Börjar nästan bli mitt andra hem *suck* men jag hoppas det ska gå bra. Jag hoppas deras utrustning är bättre än den var för fyra år sen. Att det inte ska göra så satans ont o att jag ska slippa få kväljningar o hulka så mycket.

Har haft världens ångest med klädval. Ska ju inte vara syntetmaterial. Kanon. Min garderob är fattig på naturmaterial. De få plagg jag hittat är på tok för kalla att gå omkring i. Ett pra träningsbrallor o en tunika. Räcker inte långt. Hittade även en bomullsskjorta så det blir väl till att blanda o ge.. jeansen är inte rena de heller men bomullshalten är i alla fall hög. Runt 97% så jag kör nog på dem. Kan inte gå i ett par tunna träningsbrallor i vinteryran! Sjukhuset är dessutom inte direkt känt för att höra till de varmare.. jises jag höll på att frysa ihjäl sist vi var där..

Nä, sluta gnälla kämpa vidare o hoppas det här eländet ska gå bra! Det måste det.. men det kommer bli en jobbig jul när eländet (magen) ska jobbas igång igen då den här persen är över. Laddat med resolor o ska stoppa ner lite sprutor också.. de lär behövas. Kanske söka igenom medicinförrådet o se om jag har nåt annat o ta till också.. kemikaliefabrik, kemikaliefabrik de kommer få svårt att bli av med mitt kemikaliefyllda lik  ;) Nä, den var dålig. Men förmodligen sann.

Lär bli en lång resa imorgon

Enligt yr ska det snöa mestadelen av vår väg mot Öskusten imorgon. Ser inte direkt fram emot den biten. Tycker det tar lång tid nog ändå att åka dit. Utan snökaos vill säga.

Känner mig smått stressad idag. Både över undersökning, allt som ska med, allt som skall förberedas innan resan och så vidare. Det är inte en sak att tänka på om man säger så, urk. Tvärtom..

Så får jag ju inte ha syntetkläder på mig på tisdag heller.. vad ska jag sätta på mig?! Halva min garderob (förlåt det var en lögn, ca 85% av min garderob) innehåller ju material som är till hälften syntet. Åtminstone. Jises! Vad ska jag ha för jacka liksom.. jag har ju knappast en jacka som består av enbart bomull.. *suck* vissa problem är faktiskt inte helt lätta att lösa även om de ibland låter som fjuttiga i-landsproblem. Kommer ha nog ångest över undersökningen, känns jobbigt att behöva ha ångest över kläderna jag ska ha på mig också!!

Hur som haver.. imorgon bär det av så jag kommer inte uppdatera här på ett tag. Tror åtminstone inte vi tar med oss datorn. Har hela bilen full med prylar som det är ändå.. men jag kanske tar fel. Vi kanske slänger med den trots allt.. den väger ju inte så mycket. Den lilla alltså.. vi får se.. den som lever säger de.. ;)

lördag 18 december 2010

Nedräkning till jul (eller undersökning nr vilken i mängden?!)

Ja, det börjar närma sig. Det känns. Både i skallen o i magen. Sista dagen med resolor innan det är dags för slangar att titta ner i halsen o tarmarna igen. Ser inte fram emot det. Har lyckats förtränga oron ganska bra, jag vet ju näst intill vad jag har att vänta mig.. men jag lyckas inge vidare längre. Den här helgen har det liksom satt sig lite. Det är ju bara några dagar kvar nu.. sen är det kört. Eller dags. Beroende på hur man ser det. 24 timmar är lång tid när man ska vänta o må dåligt. 24 timmar utan att kunna ta mina mediciner eller sköta mina dagliga magrutiner, det är inget jag ser fram emot. Speciellt inte efter den minst 5 h långa resan vi har framför oss på måndag. Med Lukas i bilen. Kan bli intressant. Vad som helst kan hända.

Har laddat upp i alla fall. För Lukas vill säga. Så han inte tråkar ut den första timmen, förhoppningsvis inte den andra heller. Tuggben, grisöron, leksaker.. o han har ju sin bur - som han faktiskt trivs i. Jag hoppas det ska gå bra. Kommer inte vara i form att hantera eventuella kriser på den fronten den här gången. Men jag tror han sköter sig. När det väl gäller är han rätt duktig för sina sex månader. Jises vad tiden går..

Skulle vart på fest idag, men min hjärna beslutade att stanna hemma. Tror det var ett klokt beslut. Har velat mycket kring det här (som vanligt) men kroppen mår inte bra o med tanke på allt omkring tror jag det var ett vettigt, om än tråkigt, beslut att ta. En natt på dassgolvet känns mindre lockande än en natt i sängen i rimlig tid.. då menar jag inte dassgolvet i den bemärkelsen. Ni som känner mig vet vad jag menar. Inte framför toan. För att ha nånstans att smita undan.. knåda runt all mat som fastnar.. ja, det där eländet. Men det blir nog en, under omständigheterna, bra kväll ändå. Blivande maken (!) lagar mat i köket (now we're talking!) och vovvarna är nyklippta. Nåja, den ena i alla fall. Väntar på att dra omkull oss ute på isen.. bara en sån sak. Blir en soft kväll i soffan. Kan behövas. Det kommer bli en tuff vecka..

fredag 17 december 2010

Det är som rubriken säger: magen styr mitt liv.

Jag hade hoppats att det skulle vara bättre den här julen, men vem lurar jag? Ingen. Förr kunde jag i alla fall på vissa sätt dölja min kassa magen, men nu går den knappast någon obemärkt förbi. Jovisst kan jag fortfarande lura någon ovetande själ att jag mår ok, men de flesta som känner mig ser signalerna. Långt innan jag själv tror att de är synliga. Rätt jobbigt faktiskt. Det betyder ju att man degraderat. Till viss grad. Men jag jobbar på det. Smink löser inte allt, inte hårfärg heller - men det gör att man känner sig fräschare på utsidan. Bara en sån sak gör det lättare att ta sig vidare..

Nu ligger förstås förhoppningarna på att de ska hitta nåt konkret på tunntarmsmanometrin som de kan göra något åt. Inte bara fler fel utan något de faktiskt kan åtgärda. Konkret. Jag tvivlar lite men litar samtidigt på att min läkare inte skulle utsätta mig för något sådant här utan att tro att det faktiskt kan bidra med något. Det kostar ju trots allt en väldans massa pengar.. på  tal om pengar.. mitt högkostnadsskydd gick ut strax efter sommaren. I höstas med andra ord. Har fått betala hutlösa summor för medicinen sista månaderna. Inte minst vid sista uthämtningen av Resolor. Då hade jag ändå "rabatt" 1275 kr eller nåt sånt helvete gick den på! Helt otroligt. Jises! Men nu är jag uppe i högkostnadsskyddet igen, alltid nåt att glädja sig åt.. bara läkarbesöken som ska nå den gränsen också. Men de gör de nog vid nästa besök. Det krävs ju bara några stycken för att man ska spräcka linjen.. Trevlig fredag gott folk!

onsdag 15 december 2010

Lite bättre dag igår

Jag trodde nästan inte den dagen skulle komma. Gårdagen. Eftermiddagen gick faktiskt över förväntan. Jag mådde lite bättre i magen. Det vill säga tillbaks till vanliga onda. ProIbs ontet lyste med sin frånvaro TACK O LOV! Mådde fan ändå såklart men förhållandevis bra, om man jämför med veckan som gått innan.. idag känns lite sämre igen. Är hos mamma o ska baka tunnbröd (najs!) o hon har liksom inte lika bra cykel som jag har. Man får kompromissa.. men det märks på magen. Jag får den inte att funka som den ska. Denna cykel lutar för mkt framåt och jag får böja magen helt fel. Dessutom har hon väldigt varmt inne. Känner mig som en svullen gris.. men ... jag överlever det med. Jag har ju bra sällskap i alla fall o slipper sitta ensam!!

tisdag 14 december 2010

Att det aldrig ger sig

Det var en hemsk dag igår. En hemsk natt också. Magsjuk vovve väckte oss vid tre.. sen var det svårt att somna om. Jag VET att han inte rår för det men i vissa situationer kan man inte hjälpa sitt humör. Man blir arg oavsett. Rosenrasande. Att gå ut mitt i natten på promenad i kylan, det är inte direkt vad man drömmer om. Nu har min kära sambo varit snäll o tagit den nattliga promenaden. Jag har tagit de femton andra som kommer därefter.. runt sextiden när han vill ut o kräkas o sen ska skita några gånger till.. jag börjar undra om han verkligen mår dåligt eller om han bara vänt på dygnet sista veckan.. detta är en vovve med väldiga rutiner o när de rubbas.. rubbas hans värld.

Jag vet inte, men om det inte ger sig idag blir det en visit hos veterinären igen.. typ imorgon. Hoppas det ger sig! Nog för att jag redan ÄR stammis där med Tuffe, men näää.. inte igen! Det får räcka för det här året..

Min egen mage.. har som sagt vart skit. Den vill inte ge sig o oavsett vad jag gör bråkar den bara. Det rejält. Känns som en inflammationshärd som håller på att explodera i buken. Jag klarade mig utan sprutorna igår. På ren envishet. Får se hur det går idag. Försöker undvika all extra medicin eftersom jag ska in o göra den andra manometrin nästa vecka.. vill inte göra nåt som äventyrar resultaten av den.. jag gör den inte för att det är roligt precis.. men men.. den som lever får se. Vissa saker kan man stå ut med. Andra kämpar man för att hålla sig flytande med..

måndag 13 december 2010

Exploderar snart

Idag har inte vart nån bra dag. Hur många gånger har jag inlett med den frasen? Lite för många för att det ska vara sunt misstänker jag. Vill inte ens gå tillbaks och kolla. Lika bra att låta bli. Blir bara ledsen när jag ser den bistra verkligheten i skrift.

Hur som helst. Denna veckan har verkligen varit katastrofal. Känns som jag inte får plats i skinnet. Som om att magen ska explodera o tarmarna hoppa ur kroppen. Idag är inget undantag. Tvärtom. Idag är nog värsta dagen hittils. Vet inte om det är hormoner som spelar in också, vissa dagar varje månad är ju värre av naturliga skäl - mensvärk är en dröm i jämförelse.. :( vet inte hur den här kvällen o natten ska gå. Om jag inte lyckas lösa eländet kommer jag hamna på sjukan. Det är redan katastrof. Jag misstänker att det blir spruta inatt. Spruta o kanske fler resolor. Jag vet inte vad annars jag ska ta till? Knapra dadlar upp o ned.. Det ska jag göra.. det kan reta på rätt sätt ibland.. hur sjukt det än må låta.. ska kanske göra ett halsband till också.. har bara några få pärlor kvar nu. Resten har blivit till skapelser av olika slag. Rätt fina om jag får säga det själv .) Som min mamma sa: jag är i alla fall effektiv, jag utnyttjar tiden. Hur många människor i detta avlånga land ligger på en situpbänk och gör halsband o örhängen? Nähä, jag tänkte väl det...

Har fått nog av ProIbs

That's it. Nu har jag gjort som grossisten rekommenderade. Eller tillverkaren. Jag har testat att ta bara en dos per dag i några dagar efter att den rekommenderade dosen gav mig mer problem än jag hade innan. Läs betydligt. Dessvärre blir detta ännu ett i raden av preparat som går till historien för att vara verkningslösa. I alla fall om man ser till vad de är förmodade att GÖRA. Biverkningar finns det gott om. Lite för gott om för att vara bra. Dessvärre lyser de många fördelarna med sin frånvaro även i det här fallet. Ännu ett preparat som får smaka papperskorgen med andra ord. Varför går man ens på sån här propaganda.. *suckar*

Nä, jag hoppas den hjälper någon av alla er som slänger pengarna på den för mig hjälpte den i alla fall inte. Jag kan, ingrediensmässigt, inte rekommendera den heller eftersom jag vet att fruktos är ett socker som faktiskt ställer till mer för känsliga magar än vad det är bra.. sorry men vanligt hederligt socker eller inget alls vore betydligt bättre.. Varför söta över huvud taget???

lördag 11 december 2010

Inatt jag drömde..

Eller så gjorde jag inte det. Drömde alltså. Jag minns bara att Tuffe väckte mig vid tretiden. Behövde inte ens fundera över vad det rörde sig om. Det där gnyljudet säger allt. Det är inget att tveka över. Bara o packa på sig kläderna o traska ut. Han gör inte så om det inte är akut. Magen. Det är den jävla medicinen som veterinären propsar på att jag ska ge honom. Atopica mot dermatit. Har testat fyra omgångar tidigare och samma fenomen har uppstått. Magproblem. Slem i avföringen. Nattliga promenader. Ingen trevlig historia med andra ord.. men veterinären lyssnar inte. Det "kan inte" bli såna biverkningar av den här medicinen. Men nu får det vara nog. Den hamnar i skåpet med andra verkningslösa piller som bara orsakar biverkningar. Ha ont i magen är inge kul. Jag tänker inte utsätta min vovve för onödigt lidande. Veterinären får säga vad hon vill!!

Har haft en kanondålig natt själv. Magen har kört som helskotta. Mått illa, haft kramper, bubblat, vart tokspänt.. nä usch. Det har inte varit någon bra natt. Tror det beror på den där ProIbsen som jag tog igår morse. Hoppade kvällen o trodde det skulle ge sig men icke.. dum som jag var testade jag en förpackning idag med. Efter rek från försäljaren.. dumma jag! Men jag vill så gärna må bättre.. än så länge APA. Vill inte må så här. Bara vara normal. Vad nu normal innebär? Slippa ha en mage som styr min tillvaro i alla fall. Dessvärre är detta sannolikt fel väg att gå. ProIbsen gör ingen nytta. Bara ställer till det. Nu får jag stå mitt kast o leva med denna, ännu värre, magvärken idag med. Kul. Not.

fredag 10 december 2010

ProIBS-Pengarna tillbaks

Nåt bra i allt elände som detta sk kosttillskott ställt till med i alla fall. Fick tag i vd'n och har faktiskt fått pengarna tillbaks. Bums. Utan knussel. Blev nästan lite förvånad. Men samtidigt glad. Då har jag i alla fall inte slängt fyrahundra spänn i sjön på att få mer ont i magen. Nu kan jag ge bort skiten (ursäkta uttrycket den är säkert bra för dem den funkar på..) till nån annan behövande människa.. kanske ska testa med brorsan.. eller sambon.. eller någon annan med mer eller mindre kända magproblem. Kanske kan den hjälpa någon? I så fall är jag nöjd. Mig hjälpte den inte och att kasta vore ju dumt. Har de forskat på den är den säkert bra för någon.. om man bortser från fruktosen då vill säga.. jag fattar inte.. varför?!!

Men men. Inget ont utan något gott så att säga!
Dags att plocka ihop datan och förbereda kvällens mag(o?)vänliga hemlagade pizza. Allt från grunden. Den enda pizzan som funkar. Med dinkel och buffelmozzarella så klart :)

Tredje dagen med ProIbs

Det har nu gått tre dagar. Jag har tagit det här väldigt kemiskt smakande svårupplösta pulvret enligt ordination, två gånger dageligen före frukost och till kvällen. Vad händer? Jo, jag mår FAN! Verkligen. Det står i studien att motoriken eller passagehastigheten inte skall påverkas men i så fall är det nåt skumt i min mage, för jag får ännu värre diarréer som alltså stannar kvar o inte går att få igenom - magen sväller o låter o bubblar o värker så det står härliga till. Tar inte mer än tio minuter efter intag sen är det igång. Ger det sig? Icke. Det håller på tills jag lyckas knåda bort eländet eller få tömt tarmen på mina sedvanligt otrevliga vis.

Gasbildande så in i norden.. jag fruktar att det är fruktosen som ställer till det, men jag kan inte säga något med säkerhet. Det enda jag vet är att jag de sista dagarna mått ännu mer skit. Inget jag rekommenderar med andra ord.. men å andra sidan har "ibs mediciner" inte hjälpt mig tidigare så varför skulle de göra det den här gången.. jag är dum som går på såna här saker.. *suck* har beställt två askar o testat tre dagar.. kan ju inte bara kasta bort skiten, måste ju ge den en chans.. säger min hjärna o låter mig må fan. Har skrivit till deras support. Får se vad de svarar.. spänningen stiger.. urk..
Men. Nåt positivt i allt elände. Jag provade min klänning igår. Var såååå nöjd! Så fin :) satt som ett smäck. Synd bara att jag ska lägga på mig minst tre kilo till moahahaaaa.. kommer se gravid ut. Men å andra sidan.. det gör jag ju redan med jämna mellanrum och korsetten gör nog susen ;)

onsdag 8 december 2010

Chaite

Kanske är det det jag ska köra fram till jul. Chaite alltså. Det är ju massa bra matsmältningskryddor i det. Var väldigt inne på det här för några år sedan, efter ett besök i Indien.. de var väldigt vettiga där.. så långt före oss inom vissa områden och ändå så långt efter. När det gäller mat har vi mycket att lära. Balans. Allt handlar om balans. Vi har glömt bort vad balans egentligen är. Vi stoppar i oss det som är gott eller det vi tror är nyttigt. Sen låter vi kroppen lösa resten. Glömt allt sunt förnuft på vägen. Kör bara på. På nåt sätt löser det sig... eller?

Chaite kan vara bra när man vill ge matsmältningen en skjuts på vägen. Jag har ju alla kryddor hemma.. det är väl bara att sätta igång? Vad väntar jag på liksom.. alla dessa tillskott.. nä, tacka vet jag naturliga grejer. I icke piller form vill säga. Piller ÄR inte naturligt. Vad reklamen än lovar. De må vara sammansatta av naturliga ingredienser men inbilla mig inte att piller växer på träd. Bananer gör det, men de är så proppade med skit så man kan ju inte veta om det är en banan eller en kemikaliefabrik man stoppar i sig. Skrämmande.. så undrar vi varför vi går runt o mår fan dagarna i ända?! Är det så konstigt.. think not.

tisdag 7 december 2010

Proibs

Paketen kom idag. Beställningen som jag ångrade lika snabbt som jag bestämde mig för att lägga den. Jag testade direkt. Ska det vara så ska det liksom. Dessvärre har den inte gett den effekt jag hade hoppats - tvärtom! Min mage sparka bakut DIREKT. Jag menar verkligen direkt. Kramper o gaser som heter duga. Faaaan va ont! Ska detta pulver hjälpa folk med IBS blir jag förvånad. Jag misstänker att det är fruktosen som spökar. Jag vet ju att jag inte fixar sånt. Socker i förställd form vill säga. Får min mage att krampa loss rejält. Vad jag inte fattar är varför de väljer att tillsätta fruktos (som är en känd IBS irritant) till ett kosttillskott som är till för att motverka just dessa besvär?! Jag ska testa igen imorgon o se om jag får samma reaktion då. Får jag det vet jag inte om jag testar igen.. jag har det jobbigt nog som jag har det. Behöver inte MER värk. o vill definitivt inte betala för att få den.

Pratade med min läkare på Kungälv idag. Han ringde tillslut. Sjukskriver mig året ut och så får vi hoppas jag får ett besked om operation när jag skall prata med kirurgen den 22e.. svettpärlorna rinner i pannan... svulläter för att lägga på mig i vikt för att få denna förbaskade operation ur världen o kunna börja leva.. hur mår man av det..? Apa. Behöver jag säga mer? Stress är inte bra med en mage som min. Just nu är stress det enda jag med säkerhet inte har brist på i kroppen.

måndag 6 december 2010

Åkte dit igen

Jag gjorde faktiskt det. Jag bestämde mig för att testa Den där ProIBS trots allt. Fast att jag eg inte lider av en sk "normal" ibs. Mådde fan i magen igår igen, kanske pga helgens omkastade rutiner och annorlunda (fel) mat kanske bara för att det var en allmänt dålig dag.. jag tror på både och. Hur som haver. Jag beställde den igår. Ångrade mig direkt efter. Kommer bara bli ytterligare en stor summa pengar till den allmäna konkursen - min o sambons med andra ord - och förmodligen inte hjälpa mig ett piss. Men då har jag i alla fall testat och kan stryka den från hjärnbry kontot.

Även om jag i praktiken VET att den inte kommer hjälpa mig, för jag har redan testat produkter med liknande innehåll i andra kombinationer.. så säger min hjärna att TÄNK om den faktiskt gör NÅT. Som alla andra gånger. Så jag testar o köper trots allt. O kommer gräma mig själv över att jag gjorde det när dessa små piller är slut och jag inser att de inte funkade. På mig. Vad jag avskyr reklam. Man är så utsatt. Den som säger att reklam inte påverkar har fel. Man vet bättre ändå åker man dit. Tyärr. Men det är ju så reklam funkar...

söndag 5 december 2010

Soja - the dark side of.. .

Börjar med att hänvisa till en av många länkar
http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/12/04/soy-dangers-summarized.aspx
Kika på den och döm själva. Jag är ingen förespråkare för sojaprodukter, men jag måste erkänna (motvilligt) att jag är rätt förtjust i dem själv. Mjölkproteinallergisk som jag är och utbudet som finns.. gör saken ganska svår att komma förbi i mina ögon. Soja är en bra ersättning till mjölk i brist på andra välsmakande alternativ med bra eller rätt konsistens. Dessvärre är sojan ett väldigt manipulerat, behandlat livsmedel som ställer till nog så mycket problem i kroppen. Problem som livsmedelsverket väljer att bortse från. Problem som kampanjerna på tv och i tidningar väljer att blunda för. Det finns ju pengar att tjäna.

Sojan kan bland annat orsaka sköldkörtelsjukdomar, ämnesomsättningsrubbningar, dålig proteinnedbrytning, infertilitet, tillväxt av cancerceller osv. Det är rätt skrämmande. Ändå äter man den. Med god aptit dessutom. Lär väl visa sig ordentligt om tio år vad den gjort med min kropp. Men jag hoppas jag ska kunna hitta fler, och bättre alternativ till de sojaprodukter jag äter idag. Min yofu (yoghurt alternativ) har jag svårt att vara utan. Likså min sojamjölk. Den smakar mums i mina ögon. Den är en bra start på min dag. I min mage i alla fall. Bröd får den att smälla till direkt. Havregrynsgröt och dylikt också. Mjölk ska vi ju inte ens prata om. Tro mig, jag har testat det mesta, men det vill inte hjälpa.. tills vidare är sojan mitt bästa alternativ eftersom den KÄNNS bra i magen när jag äter den. Eller ja bra o bra. Bra är en definitionsfråga.. men den känns inte förjävlig direkt i alla fall.

Nä, nu ska jag stoppa i mig lite choklad. O tänka på en fin gåva som en vän erbjöd mig idag. Jag tror den kommer bli bra. Jag är rätt övertygad om det. En välkommen överraskning.. det måste jag säga. Livet har mycket att erbjuda, det finns många fina människor. Om man bara öppnar dörren och släpper in dem.

fredag 3 december 2010

Att testa eller inte testa

Jag är i valet och kvalet. Ska jag testa dessa "Nya" tillskott bara för att ha testat dem o kunna lägga dem till listan över utprovade läkemedel o kosttillskott eller ska jag spara pengarna i väntan på bättre tider? De rinner ju snabbt iväg så att säga.. Det är inte få grejer jag testat som gått till historien som verkningslösa för min del. Men nån gång ska man ju hitta "the shit" som löser allt. Problemet är väl bara att piller o pulver inte kan lösa en trasig magen. Jag menar då inte en spastisk utan en trasig. En där hinnor gått sönder o tarmar trillat ner. En där tarmar vuxit sig onormalt stora och bakterierna tagit över pga det. Då hjälper det inte att föda de goda bakterierna eftersom de inte klarar av att överleva i den miljön. Jag vill gärna tro det, varpå jag köper dessa preparat med jämna mellanrum men ärligt.. de hjälper mig inte speciellt mycket alls. De skapar frustration och fler hål i en redan trasig plånbok. Men en dag tror jag de kommer göra nåt. När min operation är ur världen.

Ringde Huddinge idag. Fick tala med sköterskan. Hon är rar. Dessvärre befinner sig min kirurg i Afrika för tillfället och har inga telefontider förrän den 22 december.. när jag är inne för min manometri med andra ord.. kanon.. men jag tog den. Vad har jag för val. Måste få henne att inse att jag klarar min viktuppgång så de bokar in den där satans operationen efter jul. Så snart det bara går. Vill börja leva sluta gnälla. Typ nu. Jag tog den ialla fall. Så får vi se hur det går att prata med utrustningen i näsan o magen. Det blir nog bra. Jag måste ju. Man klarar det man måste. Även om alla har en gräns.

Ha en trevlig fredag gott folk det ska jag. Kan inte bestämma mig om jag ska göra fisksoppa eller satsa på räkor idag bara.. jag tror det lutar åt soppa.. den är i alla fall varm.. kanske med en chokladfondant till efterrätt?! Såhär i vinterkylan.. har ju liksom knaprat lussekatter o pepparkakor hela veckan.. de känns nästan som en del av kostcirkeln nuför tiden ;)

torsdag 2 december 2010

Forskning och nya preparat

Det är gott om nya "ibs" livsmedel i farten. "Nyhet" nummer ett: stomacol som geomgått en studie ledd av Henry Nylen och Proibs som genomgått en studie ledd av Magnus Simrén. Som de flesta redan vet, inte min favoritdoktor precis.. men men kanske kan något av de här preparaten vara till hjälp för alla dem som lider av ibs utan inslag av andra "komplikationer" så att säga. Eller andra sjukdomar som ställer till det.
Vi kikar lite närmare på Stomacol: http://www.stomacol.se/shop/index/intestine/1
Stomacol innehåller 700 mg betaglukan producerad av ekologiskt odlad havre. 90 % av fiberinnehållet är lösliga fibrer. Dessutom innehåller Stomacol 100 mg magnesiumoxid, 20 mg C-vitamin.

Detta är, för de flesta ibs-patienter som håller sig själva uppdaterade inte någon nyhet.. kanske har ni redan testat oxytarm? Tummyfibers från helpforibs.com? Laxplus från norska Herbaplus? Mag i form produkterna eller spc flakes som består av specialbehandlat havre? Alla dessa bygger egentligen på samma sak. Liknande ingredienser men vars "medicinska effekter" tidigare sopats under mattan av de flesta läkare.. så till stomacol studien.. det sägs att fem av sju blev bättre efter användning av denna produkt.. Så till studien för er som är intresserade..
http://www.stomacol.se/pdf/stomacol_study.pdf

Kikar vi på Proibs, ungefär liknande tillsatsämnen men viktigaste beståndsdelen är ALOE VERA. Ingen nyhet det heller. Ni som har magproblem och levt med dem ett tag har säket tesat er fram i denna djugel av aloe produkter? Att aloe vera är en läkeväxt är inte direkt någon nyhet. Det som jag ställer mig ganska tveksam till vad gäller det här preparatet är innehållet av inulin och fruktsocker.. ni som läst mina tidigare inlägg om frukstocker och vad detta ställer till med (när det inte befinner sig i "fruktformat" utan är utvunnet vill säga) förstår nog vad jag menar.. frukstocker är BETYDLIGT sämre för kroppen än vanligt socker. Mer om detta finns att läsa på http://www.mercola.com/ för er som är intresserade.. inulin, å andra sidan är mat åt goda bakterier. Dessvärre kan detta även ställa till det för vissa känsliga ibs magar..

Mycket intressant finns att läsa om detta på http://www.helpforibs.com/
" If you're at all prone to bloating or gas (and many folks with IBS are), please avoid both psyllium - also called isphagula - and inulin (the main ingredients in Metamucil, Konsyl, Fybogel, Fibersure, FiberChoice, and Canadian Benefiber), which can seriously worsen these problems in some people with IBS. Try another soluble fiber variety (particularly prebiotic Heather's Tummy Fiber™, which has been found to have excellent gastrointestinal tolerance and to increase good gut flora) instead."

Innehåll proibs:
Fruktsocker, inulin, aloe vera extrakt AVH200®, askorbinsyra/C-vitamin, antioxidationsmedel (citronsyra, trikalciumfosfat), riboflavin/vitamin B2, magnesiumstearat, smakämne (citron).

För övrigt tror jag det kan vara en bra produkt. Förpackad i portionspåsar där man skall ta två varje dag, och varje förpackning innehåller 30 portioner.. det blir alltså tillräckligt för 2 veckor.. försvarbart att det kostar 189 kr per förpackning? Hmm..  att vattenlösliga fibrer är bra för dem med ibs eller känsliga magar (eller alla andra magar för den delen) är knappast någon nyhet.. läs mer här och bli lite insatt:
http://www.helpforibs.com/supplements/sol_fiber1.asp

Summa summarum: Forskningen bevisar egenligen bara det vi redan visste. Den skapar nya dyra produkter med ungefär samma innehåll so vi redan kunnat hitta i hälsokosthandeln fast nu med "medicinskt godkännande". Lite dyrare, lite mer tillsatser men ungefär desamma..  Jag undrar varför man måste tillsätta sötningsmedel över huvud taget men det är min reflektion o andra kanske inte håller med.. frukstocker kan i sig trigga ibs..  men för er som vill läsa mer om studien på proibs finns information här:
http://www.proibs.se/proibs-info

Lite att läsa för alla er som är intresserade av att lära er mer om kosttillskott av olika slag med andra ord :)
Ha en fortsatt trevlig dag.. och kom ihåg, det jag säger är MINA EGNA tankar och reflektioner. Inget jag fått godkännande för eller tjänar några pengar på. Det är upp till er själva att avgöra om ni vill lyssna på det jag har att säga eller inte. I slutänden måste man ändå göra sina egna val, fatta sina egna beslut... ibland hjälper det med lite tips på vägen:)